Bottnar min stresskänslighet och utmattning i utvecklingstrauma (och vad är det)?

Vad är utveckligstrauma?

Utvecklingstrauma är en term för komplexa traumatiska påfrestningar som sker tidigt i barns liv.
Termen indikerar att stressen uppstår före alla delar av minnet är färdigutvecklat och att de kan störa ett barns utveckling. Den värsta situationen för ett barn är att bli utsatt för upprepade skrämmande upplevelser och samtidigt inte få hjälp att reglera rädslan som upplevelserna väcker. Utvecklingstrauma kännetecknas av det dubbla belastnings förhållandet – för mycket negativ och för lite positiv stimulans.

Den Neurobiologiska forskningen har ökat den förståelsen som idag finns om utvecklingstrauma. Den visar att skrämmande erfarenheter bygger och förstärker neurala nätverk som påverkar, medan erfarenheter av att vara i säkerhet och reglerade av en vuxen (medreglerande stöd) bygger och förstärker neurala nätverk som modulerar påverkan.

Konsekvensen är ofta att stress-systemet blir överkänsligt; barnet uppfattar sig lätt som hotat och drabbat, medan hjärnans regleringssystem är underutvecklat, vilket leder till att erfarenheter lätt bli överväldigande och obehagliga.  Dessa reaktioner är sällan begränsade till specifika diagnostiska kategorier och kommer vanligen att orsaka regleringssvårigheter i de flesta funktionella områden som involverar påverkan, beteende och uppmärksamhet. Utvecklingstrauma som lämnas obearbetat i barndomen leder för många till komplex traumatisering i vuxen ålder. Det fungerande stöd och hjälp som många behöver finns inte att få inom vården.

Komplext trauma är en allmän term för långvarig och upprepad traumatisk stress.

Hur ser vi detta som vuxna?

Att leva med utvecklingstrauma påverkar vår självreglering, kapaciteten för att självreglera är underutvecklad eller försämrad. Barn till föräldrar som själva har svårt att självreglera har behov av att möta andra människor som kan vara dessa viktiga resurser.

Att själv sakna sund självreglering kan orsaka regelbundna svårigheter inom ett antal områden, rent fysisk och sensomotoriskt som påverkar beteende och uppmärksamhet. Den här kunskapen kan vara provocerande för oss som människor och är utmanande för oss som den skola, omsorg och vård som i dag organiserar dessa tjänster. Barn med utvecklingstrauma får i dag flera diagnoser, samtidigt som hjälpen för att integrera kroppens färdigheter med sinnen fattas. Många känner till ADHD och depression men få känner till utvecklingstrauma och hur vi genom att se på hjärnan och kroppen i samspel kan lära oss självreglera in i vår trygghetszon där vi kan fungera.

Om det är så att svårigheterna i första hand handlar om grundläggande regleringssvårigheter, där de primitiva reflexerna och stressmönster är den primära orsaken till problemen, så kan Interoception, proprioception och perception genom Rytmisk Rörelseträning och Inre Ledarskap användas för att nå en önskad förändring.

 

Dina representativa symtom och dysfunktioner

  • Stresskänslighet, som du känner i: muskler, leder, andning, allergier, överkänslighet mot mat/ljus/ ljud, magproblem.
  • Läs eller skrivsvårigheter.
  • Sömnproblem, beröringskänslighet, förvirring, balans/koordinationsproblem
  • Koncentrationssvårigheter
  • Problem med nära relationer

Vilka konsekvenser har tidig stress för din egen del?

Kan du känna dig säker; hur känns det?
Kan du känna dig trygg; hur känns det?

Kan du känna dina egna gränser; hur känns de?
Kan du känna tillhörighet och gemenskap?
Kan du känna dig sedd för den du är; hur känns det?

Kan du skilja stressreaktioner från din personlighet?