Its hard to get enough of something that almost works.
(Vincent Felitti M.D)
Självmedicineringen, ett destruktivt sätt att självreglera trauma
För att slippa smärta och lidande när livet känns lite för mycket, snurrar lite för snabbt eller att det händer plötsliga överväldigande saker som är svåra att hantera tar vi till olika substanser för att uppnå en förändring och dessa genvägar skapar i själva verket mer av det vi vill undgå, säger Dr. Gabor Maté, som också nämner den psykologiska isoleringen som grund till allt missbruk. Precis som vid oro, ser vi att det alltid finns en anledning och samtidigt så existerar den även oberoende utan anledning.
Ofullständighet, är missbrukarens uppfattning och utgångsläge. Här finns en tro eller föreställning att personen själv inte är tillräckligt bra. Detta finns med oss i medvetandet eller ligger dolt i det undermedvetna. Och personen själv är otillräcklig för att möta livets krav eller för att presentera ett tillförlitligt ansikte för sin omvärld, säger Gabor Maté. Samtidigt som missbruket sätter en högre standard och gör att personen själv drar sig undan mänskliga relationer då subsanserna ger högre motivation och en upplevelse som är mer än vad personen upplever att människor kan ge.
Skillnaden mellan en passion och ett missbruk är om vi kan uppleva frihet, glädje och full tillgång till det sanna jaget och våra värderingar. I missbruk så fattas glädjen, friheten och den fulla tillgången till oss själva. Till en början går det att handskas med ångest och depression genom självmedicinering, att ta något som dämpar symtom, lugnar och piggar upp, sedan övergår detta gradvis till ett beroende som omkonstruerar och förändrar upplevelsen av ens identitet genom att skapa ett andra jag, ett deljag. Ett identitetstillstånd där t ex. alkoholen som den här texten handlar om, tystar ner den inre dialogen mellan personlighetens olika sidor. Priset för självmedicineringen är en beroendeproblematik förstör ett normalt liv, där vägen ut är att hitta ersättning för gamla identiteter, nya resurser och att ändra beteendet samt se närmare på och bearbeta känslorna och föreställningarna som legat mer eller mindre dolda.
Ett beroende innebär ett tvångsmässigt engagemang med en upptagenhet riktad på beteendet med en nedsatt kontroll och med motstånd eller återfall trots att personen själv har bevis på skador och det lidande som uppstår genom irritabilitet eller ett ökat intensivt begär när substanserna/objektet inte omedelbart finns tillgängligt. För att nå en lyckad förändring menar Dr. Jaak Panksepp att känslorna behöver finna en balans.
Missbruk, avsett sort, har biologiska, kemiska, neurologiska, psykologiska, sociala, politiska, ekonomiska och andliga undertoner vars process är mångfaceterad och därför inte bör begränsas i ett ramverk, Dr Maté väljer att inte kalla det för sjukdom, förvärvad eller ärvd. Det begränsar bilden även om det innehåller flera faktorer som vittnar om sjukdom. Han hittar inget i de traditionella beteckningarna på missbruk där kriterierna inkluderar fysiskt beroende eller tolerans. Där toleransen inneär att doserna hela tiden behöver ökas för att uppnå samma effekt. Det fysiska beroendet som skapas av något vi intar behöver inte i sig vara direkt kopplat till missbruk. Lika så med abstinens, det kan uppstå även fast missbruk inte finns. Skillnaden ligger i om det uppstår ett sug och återfall. Beroende kan också förstås som en kraftfullt bindning till skadliga substanser och beteenden vilket ger en tydligare bild av missbruket.
Vi behöver vara väldigt kärleksfulla, väldigt accepterande och vädligt tålmodiga med personer som har dessa problem, samtidigt så ska vi utöka detta och vara lika kärleksfulla, accepterande och tålmodiga mot oss själva. (Dr. Bruce Perry)
Gränslöshet och inre kontrollförlust
Före den beroende tappar kontrollen så sker det en inre kontrollförlust, vilket innebär att gränserna hela tiden flyttas tills att inga gränser finns kvar, där personen känner förändringen och utvecklar en ny personlighet parallellt med den gamla, vilket gör att personen slutar lita på andra och ty sig till beroendet. Alla konsekvenser bidrar till inre smärta, här manipuleras jaget och omgivningen genom taktikbyten. Vi ser detta i tre olika faser.
Fas 1 – förnekelse och kontrollförlust
Förnekelsessystemet byggs upp som en skyddande mur för jaget.
Missbrukslogiken utvecklas där tankesättet ändras. Kontrollförlusten uppstår i slutet av fasen. Här kommer vansinneslogiken upp när den beroende frågas om att sluta sitt missbruk eftersom personen själv anser sig ha full kontroll. Tankemönstret hänger kvar även om missbruket avslutas.
Fas 2 – högsta prio
Missbruket är högsta prioritet.
Det finns fortsatt förnuft och återhämtning, men här blir missbruket en livsstil med yttre kontrollförlust, där beroendet inte går att dölja. Lögnerna är en vana och enklare att leva med än sanningen. Livet blir mer inbundet. Beroendet är högsta prioritet.
Fas 3 – stopp
Jaget säger stopp.
Beroendepersonligheten anpassar sig. Här används nu alkohol för att bli normal, fast än det normala inte kan uppnås. Samma känsla kan inte längre uppnås. Livet bryter samman. Tjusningen är borta.
Det höga priset
Priset är högt för att lindra ångest och depression, när personen fastnar i en negativ feedbackloop eftersom dopaminet ökar avsevärt vid intag av alkoholen och detta triggar belöningssystemet och lusten, vilket i vanliga fall sätts igång av mat och sex, här ersätts detta av drickandet eftersom det ger en högre kick. Det sätter också igång en förväntan om belöning och skapar ökat sug efter mer. Samtidigt ställer hjärnan om och producerar mindre dopamin och trubbar av känsligheten för dessa receptorer i cellerna samt i andra receptorer. När detta sker så minskar effekten av drogen vilket framkallar ett ökat intag för att känna sig normal. I den fasen så är beroendet ett eget problem och skiljer sig från den självmedicinering som ursprungligen var syftet, enligt Bejerots.
Gabor Matés ”In the realm of Hungry Ghosts” berättar om hur detta upplevs som extremt utmattande både fysiskt och psykiskt. Och nämner även hur missbrukaren lever i en dynamik där hen inte ser några andra möjligheter än det som är, efttersom framtiden är så begränsad av självbilden som missbrukare. Så hur mycket hen själv kan förstå konsekvenserna av sitt missbruk räds hen förlusten av jaget om det skulle försvinna i från det liv som är eftersom hen skulle sluta existera på det sätt hen känner sig själv. Här näms ett exempel med en groda som doppas i hett vatten och då hoppar ur detta gentemot grodan som får hoppa ner i rumstemtererat vatten där vattnet långsamt höjs vilket gör att grodan bränns i hjäl utan att hoppa ur för att den vänjs vid situationen och uppfattar den som normal. (fritt översatt)
Negativa förändringar
Den psykologiska förändringen är djupt omskakande, då missbrukaren själv i klara stunder inser de djupare förändringar på grund av den besatthet på upplevelser som leder till sinnesförändringen, ett tillstånd där personen är beredd att överge sina egna värderingar och gå så långt att närmaste anhöriga kan skadas. När beroendet är fullt utvecklat finns en dubbelhet; resten av det friska jaget och beroendepersonligheten. Alkoholen påverkar förmågan att kognitivt bearbeta information och fatta egna beslut som påverkar valförmågan.
Livet kan aldrig konkurrera med den upplevelse som ruset ger den beroende, personen själv slutar när den inte orkar längre, så istället för att sluta så ger man helt enkelt upp, något som alla faktiskt inte lyckas med.
Se sig själv från flera olika sidor
En modell av jaget enligt Deikman är Jaget i fyra dimensioner: tänkande, emotionella, funktionella, observerande. Alla delar bidrar en unik identitet och ingår i vår självmedvetenhet. Och vid ett byte av deljag som vid alkoholkonsumtion, där vi ser ett förändrat identitetstillstånd förändras också upplevelsen av tänkande och funktionella jaget. Drickandet innebär även förändringar av emotionella och beteendemässiga handlingar.
Grundläggande värderingar och starka känslor
Motorn i missbruket är skam, när tröskeln för positiva upplevelser har passerats. Egna gränser och värderingar överträds ständigt och detta ökar skammen (jag gör fel) och skulden (jag är fel). När jaget ständigt förlorar över beroendejaget så försvinner tilliten till sig själv och självförakt och självhat växer fram.
Personen lever med grundläggande värderingar och tror att han är ett problem istället för att missbruket är ett problem. Här förekommer känslomässiga sammanbrott, ångest, vrede och förtvivlan. Även bitterhet och självömkan. Minsta störning kan ge sammanbrott, panik och paranoida föreställningar.
Självläkning genom sund självreglering
En väg att självläka ett beroende är genom sunda stöttande sociala relationer, vilket kan vara svårt om närmaste vänner själva också dricker. Det som kan sätta gång, rikta och upprätthålla en förändring är motivationsarbete, traumahantering som t ex. Somatic Experiencig hjälper till att återta en sund kroppsuppfattning, samtals metodiken Compassionate Inquiry hjälper till att se på grundläggande värderingar och föreställningar och vanliga 12 stegs program har hjälpt många i sitt tillfrisknande.
Ref. Alkohol och droger Samhällsvetenskapliga perspektiv. Billinger & Hübner, 2009.
Ref. Kärlek till Döds, Bergström, Pedagogkonsult, 2004.
Ref. In the realm of hungry ghosts, Gabor Maté 2018.