Din dagliga återhämtning

Var

På stolen, i kön till kassan, sittande på bussen, liggande på golvet.

När

Det finns många tillfällen under dagen där du kan ladda dina batterier och tömma huvudet från tankar och lätta på de känslor som trycker på.

Hur

Prova på effektiva tekniker hämtade ur den kroppsbaserade traumahanteringen med Mona Nygren  www.psoas.se
Personlig rådgivning. 4 träffar 3200 kr Skype eller personligen i Solna.

Om att gå vidare i livet

#MOVINGON

I kölvattnet av #metoo som fått många kvinnor att kliva fram och erkänna att de blivit illa behandlade, så vill jag ge dig tips på vad du kan göra, ifall dessa minnen river upp gamla sår som påverkar din vardag. Eller om det påminner dig om att du aldrig tog tag i det som hände, för din egen del. Stressen har du levt med och du ska inte vara förvånad att trauma som bär på skuld och skam begränsar din livskraft avsevärt.

Hur skulle din vardag ändras ifall du frisatte lite mer livskraft genom att bearbeta det där gamla minnet, som satt sig i kroppen och hindrat ditt naturliga flöde och dina sunda reaktioner, din koncentration eller förmåga att känna dig trygg. Tänk på det en stund.

Första steget

Att erkänna att något gått för fort, blivit för mycket eller skett för plötsligt för nervsystemet att hantera i kroppen, inte bara i huvudet, i kroppen kräver att vi saktar ner tankar och rörelser. Hittar något typ av förankring, kanske är den utanför dig eller ännu hellre inuti.

Det är inte konstigt ifall du var oberedd på att du med tanken på tidigare händelser stressade upp nervsystemet, här och nu. Det är så det funkar när vi bär på minnen. Kroppens nervsystem reagerar som om det händer nu, på riktigt. Sätt dig bekvämt till rätta. Fundera över följande.

Hur klarade du att gå vidare, från det som hände dig?

 

Andra steget

Det kallas för resurser. Det vi kan ta till och använda oss av för att mäkta med. Det kan vara människor, djur, saker, miljöer, minnen, dofter, smaker, kontakter som gav dig trygghet och känsla av ett sammanhang. Vad fanns, där och då ,  av resurser för dig?
Kanske något litet, som försatte dig i tillräcklig trygghet för att kunna andas lite lugnare och reglera dig en gnutta.

Vad ger dig en gnutta trygghet?

 

Tredje steget

Att erfara något där stressen tagit över innebär att de inre och yttre gränserna raseras. Vi har inte längre tillgång till full kroppskänsla och alla delar av hjärnan. Livet blir ”lite mer” eller ”lite mindre” än vad det var innan.

Önskar du hitta tillbaka till dig, före du kände förändringen?

Kanske har du svårt att minnas hur du var. Finns det en doft, en bild, ett ljud, en känsla som kan leda dig till ett tryggare rum, där du kan möta lite klarhet.

Fjärde steget

Funderar du på hur du kan gå vidare. Ta dig tid.
När du känner dig redo att se på hur du kan få hjälp, tänk på följande.

Vad fick dig att ta modet att söka hjälp, för att återställa nervsystemets rytm och påbörja byggandet av dina sunda starka gränser?

Har du ännu inte sökt hjälp? Inget konstigt i det. Det finns liten hjälp att få. Att prata om trauma är inte en god lösning för alla människor. Om du lider av smärta, värk, syndrom eller olika svårigheter att röra dig på grund av skador eller annat så har du kanske för länge sedan känt att prata inte är något som hjälper dig.

På kroppsbaserad traumahealing så behöver du inte berätta om traumat. Kroppen talar. Och det är nervsystemet vi jobbar med. Du får ofta börja med något mindre som hänt dig, där du upplevde stress, så att du får känna vad som händer och kan vara med i förändringen.

Och sedan jobba vidare med att bygga upp resurser, så att du på sikt har styrkan att orka ta tag i de tunga bitarna. Det är inte alltid nödvändigt att berätta och plocka saker ur minnet, när du går kroppsbaserad traumaterapi.

  • Vi kan jobba med sunda gränser. Enkla lekar och övningar som passar lika bra för barn som vuxna.
  • Du kan få behandling för kroppen så att psoas, diafragma och kroppens förmåga att känna gravitation och orientering i rummet kan väckas.
  • Du kan med hjälp at att måla ge plats och uttryck för dina känslor och din energi.
  • Du kan tillsammans med mig utforska dina 5 sinnen och se på hur du separerar dig från dina stressmönster.
  • Du kan tillsammans med mig lära känna kroppens reaktioner och förändringar via sensationer.
  • Du kan lära rytmiska meditativa övningar att göra hemma.

Hjälp mig sprida #movingon – som ett steg i att visa att vi kommer oss vidare i livet, stärkta av det som hänt oss.

 

 

Att gå vidare

#MOVINGON

I kölvattnet av #metoo som fått många kvinnor att kliva fram och erkänna att de blivit illa behandlade, så vill jag ge dig tips på vad du kan göra, ifall dessa minnen river upp gamla sår som skakar om dig, här och nu.

1. Först erkänner vi att något gått för fort, blivit för mycket eller skett för plötsligt för nervsystemet att hantera. Detta har du redan gjort med #metoo.
Kanske var du inte beredd på att du med tanken på tidigare händelser stressade upp nervsystemet, här och nu. Det är så det funkar när vi bär på minnen. Kroppens nervsystem reagerar som om det händer här och nu, på riktigt.

Hur klarade du att gå vidare, från det som hände dig?

 

2. Sedan kan vi se på vad det fanns, där och då ,  av resurser för dig. Kanske något litet, som fick dig att känna trygghet och ett sammanhang.

Vad ger dig en gnutta trygghet?

 

3. Att erfara något där stressen tagit över innebär att de inre och yttre gränserna raseras. Vi har inte längre tillgång till alla delar av hjärnan och livet blir lite mer eller lite mindre än det var innan.  Önskar du hitta tillbaka till dig, före du kände förändringen. Kanske har du svårt att minnas hur du var. Finns det en doft, en bild, ett ljud, en känsla som kan leda dig till ett tryggare rum?

Vad fick dig att ta modet att söka hjälp, för att återställa nervsystemets rytm och påbörja byggandet av dina sunda starka gränser?

4.Funderar du på hur du kan gå vidare. Ta dig tid.
När du känner dig redo att se på hur du kan få hjälp tänk på följande.

När du kommer till mig på session så behöver du inte berätta om traumat. Vi kan jobba med att bygga upp resurser så att du på sikt har styrkan att orka ta tag i de tunga bitarna. Det är inte alltid nödvändigt att berätta och plocka saker ur minnet, när du går kroppsbaserad traumaterapi.

  • Vi kan jobba med sunda gränser. Enkla lekar och övningar som passar lika bra för barn som vuxna.
  • Du kan få behandling för kroppen så att psoas, diafragma och kroppens förmåga att känna gravitation och orientering i rummet kan väckas.
  • Du kan med hjälp at att måla ge plats och uttryck för dina känslor och din energi.
  • Du kan tillsammans med mig utforska dina 5 sinnen och se på hur du separerar dig från dina stressmönster.
  • Du kan tillsammans med mig lära känna kroppens reaktioner och förändringar via sensationer.
  • Du kan lära rytmiska meditativa övningar att göra hemma.

 

 

Lever du ditt liv i takt med din inre rytm?

Ta en liten stund att fundera över hur livet rullar på just nu. Vilken del av ditt liv funkar fint och vad i din vardag är det som gör dig lycklig (tankar, känslor, upplevelser, minnen, konkreta saker och personer)?

Hur ofta känner du att du lever i takt med din inre rytm?
Inre rytm! Undrar du vad det är och innebär? Relation till din inre rytm i förhållande till din relation till din  yttre rytm. Det kan ge dig en känsla för hur reagerar, inifrån och ut, till omvärlden.

Den kroppsbaserade traumaterapin vägleder dig i att spåra och uppleva dina inre rytmer som styrs av det autonoma nervsystemet. Ett fungerande nervsystem pendlar mellan aktivitet och vila, i rytmiska vågor.

Vi har vår välkända biologiska rytm som följer solen cyklus som påverkar nervsystemets svängningar mellan vaken och sömn, utan att vi behöver tänka och styra det med viljan. Nervsystemet reagerar på många olika svängningar under dagen, i expansion och kontraktion.

Den expansiva rytmen ger upplevelsen av liv och rörelse,  ett fokus som riktas utåt. Ett sympatiskt påslag som sprider en känsla av vaken alterthet och närvaro.

Den sammandragande rytmen känns rofylld, mindre energigivande och vänder ditt fokus mer inåt. I normala fall av sammandragning så kan kroppen vila, smälta maten och återhämta sig. Blir det här för mycket av den parasympatiska rytmen så kan vi kanske känna sorg, depression eller till och med en frysreaktion. Den primitivaste stressformen som innebär en distansering ifrån känslor, nedsatt andningsrytm, metabolism och matsmältning. Det är vanligt att fastna i trauma, stress lagrad i kroppen.

Våra inre rytmer, likt ebb och flod,  aktiveras utifrån miljön.  Jetlag är ett onaturlig fenomen som gör avbrott i vår inre rytm, där dygnsrytmen rubbas för at vi reser över olika tidszoner. Ett annat exempel på en icke invaderande rubbning av dygnsrytmen kan vara ett oväntat avbrott när du lagt dig för att sova, som när reklamtidningsbudet smäller i brevinkastet klockan 3 på natten. Det blir en plötslig reaktion men kroppen klarar av att släppa det som hänt och återgå till sovläge utan större krisberedskap.

 

Vad var det som fick just ditt nervsystem att komma ur sin naturliga rytm, första gången.

Det finns vissa händelser som är krävande, de som innefattar någon typ av hot för vår hälsa. Här kan vi på grund av ett litet toleransfönster (stark stress i livets tidiga skede) hamna även om vi i tanken inte upplever dödshot, på grund av små förutsättningar att självreglera. Det som ska rädda oss ur faran är det förprogrammerade fight/flight reaktionerna i nervsystemet.

Vi  ser dessa reaktionskedjor dagligen hos djuren som lever i naturen. Och genom att gå igenom hela reaktionsförloppet så undviker djuren kvarstående trauma. Hur ofta upplever din kropp att du blir du utsatt för hot? Klurig fråga, eftersom kroppen kan reagera olika än dina tankar. 

Tillåter du dig själv att söka den djupa återhämtningen och tid för rekreation, som du så väl behöver?  Det är lätt hänt att vi fastnar i ett ”på” läge utan att tolka kroppens signaler konstruktivt. Att vara ”av” är också ett stressmönster. 

Är det så att du vant dig vid att ha lite tid och lever i tron att du inte kan ändra din vardag så att du i själv verket känner mer tid?

  • Ger du av din tid till andra utan att hushålla på den för egen del?
  • Har du svårt att delegera och dela på ansvar?
  • Vad händer om du plötsligt stannar upp och blir stilla, vill kroppen sjunka ihop i kollaps eller börjar den se efter en flyktväg eller kan du hålla kvar ditt fokus i här och nu samtidigt som du känner hur du mår?
  • Använder du vilja och släpar dig igenom dina uppgifter eller kan du känna att det du tar dig av flyter på fint?
  • Om du känner oro, orkeslöshet eller brist på fokus, hur länge har det pågått?

Önskar du hjälp för att öka din tålighet för stress och förändring så att du i större utsträckning kan leva i din takt och klara av livets tempoväxlingar och förändringar ?

Det skadar aldrig att bättra på sin egen motståndskraft och öppna upp för mer glädje i vardagen.  Vissa skeden i livet behöver vi komma oss igenom för att senare kunna ta ett val att ändra på vissa mönster och beteenden. Traumahealingen handlar till stor del om att vägleda människor vidare i livet med kunskap om hur nervsystemet växlar och påverkar, inifrån och ut.

Söker du min hjälp? Läst detta

Tack för att du tar dig tid att läsa. För att ditt besök och samarbetet ska ska bli så smidigt som möjligt så är det fint om du kan fundera lite kring dessa tre viktiga faktorer som avgör din dagsform.

  1. kosten
  2. sömnen, återhämtning
  3. cirkulationsfrämjande övningar  

Dessa är inte bara avgörande för vår fysiska välbefinnande, utan även för vår mentala hälsa. Vad är första steget i ditt helande?

Kan du relativt enkelt berätta lite om din kost, sin sömn och din förmåga att hjälpa till att reglera cirkulationen i kroppen, så har vi en fin utgångspunkt. Allt för att du ska få en egen uppfattning om din självhushållningsnivå rent energimässigt.

Sömn, näring och cirkulation är vår grund för hälsa.
Vilka delar kämpar du med?
Vad är det du behöver hjälp med att förbättra och därmed positivt påverka hur du känner dig både fysiskt och psykiskt?

Sömnen

Det finns ett koncept som kallas ”sömnhygien” som omfattar en regelbunden, lugnande rutin i kring sömnen. Den omfattar att gå och lägga sig på ungefär samma tid varje dag i veckan, somna helst innan 22 och se till att stänga av wifi av och andra elektroniska enheter som piper och blinkar i sovrummet.

Många människor berättar att de har svårt att somna. Jag brukar rekommendera att använda en mini rayonex, praktisera meditation eller avkopplingsövningar före sänggåendet, skriva dagbok, lyssna på mjuk musik, läsa en bok, smörja in sig med en doftande olja/lotion som t ex. lavendel, använda mörkläggningsgardiner, lägga tunga trasmattor ovanpå täcket för att tynga ner, tänka tankar på tacksamhet. Också att skölja ansikte, händer och fötter med kallt/svalt vatten före sänggående.

Ayurvediska örter är toppen för att stärka och lugna nervsystemet. Fråga mig när du kommer, vad som kan passa just dig.

De som sliter med att vakna under natten och har svårt att gå och lägga sig i sängen, kan försöka med att lägga en penna och anteckningsblock på sitt nattduksbord. Där kan man kan skriva ner sina påträngande tankar. Det bidrar till att flytta tankarna utanför dig, så att du kan ta itu med dem under vakna timmar och ger dig tillåtelse att återvända till din sömn. Andningsövningar och några mjuka rörelser i sängen kan också hjälpa dig tillbaka till sömn.

När nattsömnen störs eller vi inte får nog med sömn, försvagas vi. Det leder till kan brist på fokus och minskad effektivitet. Det innebär också en lägre tröskel för stress. Att förbättra sömnvanorna kan vara det första steget i att förbättra vår mentala hälsa. Fler anpassade tips får du vid en konsultation.

2. Näring och näringsupptag

Det kan vara svårt att se vad vi behöver äta för att må bättre. Maten styr 85% av hälsan enligt Ayurveda. När vi äter det som skapar obehag i matsmältningen medför det att hela kroppen mår sämre.  Stressmage ger ofta en uppblåst känsla, gaser och orolig mage, irriterad tarm, brist på energi eller energi dippar .

Med maten så kan det vara enklast att börja utesluta mjölkprotein ur kosten. Sedan dra ner på gluten och spannmål. För att äta en så ren kost som möjlighet under en utrensningsperiod. När du sedan fått kontroll över din kost kan du vid behov lägga till produkter igen, ifall du känner att du vill göra så.

Nyckeln är att uppmärksamma din kropp. Äter du när du är hungrig? Vilka är de livsmedel som påverkar dig negativt?
Får du ont i magen varje gång du äter glass eller potatischips?
Om så är fallet, vad behöver du hjälp med att göra för att ta kroppens signaler på allvar och välja att avstå från att påföra det obehaget på din kropp upplever, igen och igen. När du inte lyssnar på dina signaler hindrar du förmågan att hantera stress och potentiellt bidrar du  till utvecklingen eller förvärringen av symtom på ångest , depression eller andra problem.

Att äta regelbundet och välja vad din kropp behöver, för att vara frisk, säkerställer att din tank är full med ”rätt” bränsle, så att du kan leva smidigare, effektivare och mer bekvämt.

Äter du när du är hungrig? Vill du lära dig att skaffa en sund hunger?

 

3. Cirkulationsfrämjade övningar

Att röra på oss, är ett sätt att känna oss kraftfulla, starka och kapabla. Det påverkar humöret. Att motionera är är ett bra sätt att använda nervös eller överdriven energi men kan också bli ett beroende som håller dig kvar i din energi. Att träna eller promenera utomhus är ett bra sätt att få frisk luft eller engagera sig med andra.

Vid alla typer av cirkulationsfrämjande övningar ligger en utmaning och medvetenheten kan hjälpa dig att kan uppleva framsteg. som går på djupet. Du måste inte prestera i form av minuter och sekunder, utan kan välja att känna mer av dig själv, din andning och vad just du kan hitta för tempo som ger precis lagom med känsla av prestation.  Att själv hitta sin gräns för var hjälplösheten släpper och samtidigt inte pressa så hårt att viljan att kämpa inte tar över livet är en stor seger i sig. Gör något, gärna något personlight som är anpassat för just dina dagsbehov. Något som ger dig möjligheten att uppleva en personlig framgång och triumf, varje gång du gör detta.

Övning är nyckeln till att bygga förtroende, uppnå klarhet och bekämpa stress.

Hur allting hänger ihop

Sömn, näring och motion är sammankopplade. Vi sover bättre när vi rör på oss lagom. Vi mår bättre när vi slutar hälla i oss koffein och missbruka nikotin, alkohol, teve, internet eller socker.  Vi tränar mer effektivt när vi har fått god återhämtning och sjysst mat, som är bränslet i våra kroppar. Det sunda behövs för att fungera bra. Vi har förutsättningar att göra hälsosamma matval när vi inte längre stressar. Och att känna impulsen till att må bättre kommer av att aktivera oss väl inne i lugn och ro systemet.

När vi börjar få dessa tre saker i kontroll, kan både våra fysiska och mentala tillstånd börja förbättra, eller åtminstone har vi grunden att bygga processen att läka oss själva på en djupare nivå.

Det går inte att ändra allt på en gång. Ett steg i taget. Se på vad du behöver hjälp med och därmed din medvetenhet kring kraften du har inom dig.

Psoas, höftböjare. Trygghet, strategi och rörelser med Mona Nygren

Workshop den 6 nov 17.30-19.00

På Yoga Kendra, Malmö

Upptäck mer om spänst, flexibilitet och gravitation från din innersta kärna. Kunskap om strategier utifrån nervsystemets instinktiva reaktioner. Här klargör vi förutsättningarna för återhämtning till vaken alerthet med sund gränssättning från frusen stress, kamp och flykt via förmågan att känna trygghet genom aktiv vila, rytm och lek. Kom i mjuka kläder, varma sockor och ta med en filt eller sjal som du gillar.

 

Vem är Mona?

Mona Nygren är vegetarisk kock som blev yogalärare och Ayurvedisk hälsorådgivare. Hon har under senaste 30 åren rehabiliterat sig från svåra trauman. 20 år med yoga. Det svåra utgångsläget gav Mona möjlighet att se närmare på psoas och nervsystemets förmåga till omförhandling. Yogan och Continuum Movement ledde till Rytmisk Rörelseträning och kroppsbaserad traumahantering, Somatic Experinecing, SOMA Embodiment.  Monas omsätter sin kunskap i utmattning- och stressrehabilitering, enskilt och i grupp med en enkel, samtidigt utforskande och till stor del lekfull undervisning. Mer www.psoas.se

 

Var började intresset för psoas? 

Mona berättar: Min häst visade mina problem, eftersom jag inte såg dem själv. Jag hade fastnat i ett läge där min lagrade stress blev min personlighet som begränsade mig i relation till mig själv och andra. Yogan blev vändningen i mitt liv. Det gav hopp, samtidigt visste jag att förutsättningarna var dåliga och chanserna att misslyckas var stora. Den erfarenhet jag sökte fanns inte att få här hemma. Via trauma-tolerant yoga hittade jag Continuum movement och Liz Koch. Kunskapen om psoas och flödet i kroppen ökade i takt med att jag kunde uppleva, inifrån och ut. Det infriade min önskan om att bli fri från stelhet och cirkulationsbrist på mjuka och skonsamma sätt. När jag hittade in så kunde jag börja se ut. Det var där som jag såg vikten av att förstå vad trauma är och innebär, något som jag nu förmedlar via kroppen och rörelser.

 

Vad är psoas?

Det är våra höftböjare. En muskelgrupp som har flera olika funktioner och påverkar cirkulation och organ i kroppen. En muskelgrupp som är kopplad till många av de mönster som hindrar vår inre trygghet, rörelsefrihet och närvarokänsla. Dessa hämmas när vi sitter och begränsas av våra stressmönster.

 

Varför är det så svårt att få spänningarna att släppa?

När vi gör något som går för fort, blir för mycket eller sker för plötsligt uppstår reaktioner, dessa spänningar hindrar kraften och cirkulationen. Något som sker även om vi gör något som vi tycket är bra för oss som att träna eller titta på teve.

 

Varför är vissas så känsliga?

När stresspåslaget sker i livets tidiga skeden, i ett outvecklat nervsystem, blir tröskeln lägre. Individen blir känsligare. För att klara livet behövs då mer kunskap om de kvarvarande stressreaktionerna, reflexerna och lära mer om en sund gränssättning.

Anmälan till http://yogakendra.se/

10 tips för att DU ska må bättre NU

Jag vill dela några tips på sånt som varit värdefullt för mig. Det vi ofta läser och hör om, är punkterna 4-10. Det som sällan nämns är punkterna 1-3. Enligt mig så ligger nyckeln till långvarig förändring i att se på dessa mönster och reflexer, vad som hindrar oss från att fungera här och nu.

Vill du veta mer, ta kontakt för att boka en tid: lycka@psoas.se

  1. Vara här – för mig innebär det att känna gravitation, att kunna röra kroppen i alla riktningar och samtidig känna balansen och ha förmåga att orientera mig i rummet, i nuet.
    Vad får mig att inte vara här?
    Det fattas inre trygghet, förmåga att ta och ge i blick och hjärta, motståndskraft, tålighet mot de svårare erfarenheterna i livet.
    Det fattas strategier för att också orka leva med det sårbara, förmågan att böja utan att knäckas, resilience.
  2. Var autentisk –  för mig innebär stresshantering att se på djupet, för att få vara mindre styrd av icke viljestyrda stressmönster (moro, fäkta, fly eller frys.) och primitiva reflexer. De aktiva spädbarnsreflexerna kommer tillbaka hos vuxna med stress och behöver omvandlas till fria, koordinerade och balanserade rörelser.Utan omvandling hindras vi inte bara i kroppens rörelser och balans utan även känslomässigt och mentalt genom bristande tillgång till hjärnans överordnade funktioner, d v s vi fortsätts styras av stress.Mororeflexen är föregångaren till fly/fäkta och ligger hos de flesta utmattade kvar som en rest. Det påverkar andning, adrenalin, cortisol och blodtryck.
    Om moron stimuleras ofta, genom retning av de olika sinnena (ljud, ljus, beröring, lägesförändring, lukt, smak) innebär det en belastning på binjurarna på grund av adrenalinutsöndringen som i sin tur försvagar immunsystemet och orsakar utmattning, infektioner och allergi. Blodsockernivån påverkas också.  Energi/humörsvängningar framkallas. Pupillen kan inte reagera som den skall, vilket gör att den kan vara svårt att läsa svart text på vitt papper. Åksjuka och fobier är vanliga. Moron har en totaleffekt, som få vet om.
  3. Lev i dina sunda gränser – Gränssättning är något som jag behöver jobba med livet ut. Allt jag gör påverkar mig och för att kunna känna mig vaken alert, trygg och ha den energi som behövs så letar jag alltid efter övningar att utforska och ser på min egen sårbarhet, tålighet, flexibilitet, motståndskraft och återhämtningsförmåga (resilience). Här är jag. Det här är min sunda gräns, mitt lagom, i allt det jag gör.
  4. Lägg till tacksamhet – vad mer kan du vara tacksam över i dag? De små sakerna kan göra en stor betydelse.
  5. Omfamna och vårda sårbarheten –  jag är sårbar och kan utgå ifrån det. Därifrån kan jag jobba med att stärka mina sunda gränser. Om jag biter i hop och kämpar igenom, så har jag mycket svårt att bygga upp mig med trygghet som bas.
  6. Låta bli perfektionism, den erkänner inte rädsla, skam, skuld och liknande drivkrafter.  Att köra över sina egna gränser, för att lyckas bättre innebär att hoppa över sådant som ger mig möjlighet att utvecklas som människa och undvika beslut som leder dig i utmattning.
  7. Utforska känslor – att utforska känslor kan på många vis ger ett rikare liv.
    När vi är styrda av stressmönster så är det vissa känslor som driver oss och vanligtvis även oförmågan att känna efter vad som är sunt.
  8. Stärk dig mot din skam – vad kan jag göra för att förstå när jag skäms och hur jag i skam drivs av stressmönster som får mig att missa det verkliga mötet med andra?  Skam är lurig, ofta svår att uppmärksamma, den får oss att agera på ett osunt sätt, som inte bara vi lider av, utan även de vi möter. Vi kör många gånger över sårbarhet, vilja, förnuft och känslor. När fylls jag av skam? Hur agerar jag?
    Tips. Skammen kan inte hålla dig lika låst om du verkligen börjar prata om hur du kan notera var den slår till och hur den påverkar dig.
  9. Riskera att misslyckas – Vad vi än gör, med risk för att misslyckas så har vi två ben att stå på, lyckas och misslyckas. Vi kan lära från alla erfarenheter. De som inte blir så som planerat kan ger dig mer värdefull erfarenhet. Jag har många erfarenheter med mig och är tacksam för det.
  10. Ångra inget du gjort – Omvandla det till erfarenhet som kan stärka dig, på sikt. Om du går vidare utan att ångra, vem är du då nästa gång du ska göra något?

 

Skiljer du på olika typer av stress?

VARDAGSSTRESS, är den stress du upplever under dagen, när du tappar lite av ditt fokus och din kroppskänsla.
HÖGKÄNSLIGHET uppstår när hela organismen möter en nära döden upplevelse och upplever sista fasen i nervsystemets överlevnads-responser. Det gäller speciellt för foster och nyfödda barn eller bäbisar i livets tidiga skeden. I detta läge finns ingen tillgång till fight/flight eller att söka tröst för att hantera aktiveringen. Kroppens sista utväg för självförsvar är att frysa eller stänga ner och försöka spara på arkiveringen genom att lagra spänning i organen, viscera, huden, ögonen eller ryggraden.


• Intensiva och ständigt närvarande känslomässig och fysisk dysreglering
• Tendenser att vara hyper eller hypo, känslan av att vara ”på” eller ”av” sällan lagom.
• Begränsad stresstålighet
• Benägen att ”sticka ifrån” närvaro i kroppen, fokus eller känslor
• Svårigheter med anknytning och vänskap
• Energistormar, när symtom ökar dramatiskt utan synlig orsak.
• Känslan av att översköljas av intensiva känslor som upplevs outhärdliga
• Svårt att känna att egen energi lagras och känslor har utrymme inombords
• Starka psykosomatiska symtom, ofta problem från magen och andningen.
• Extrem rädsla eller skamkänsla.
• Extrem känslighet i miljöer, ljud, ljus, lukt, balans som upplevs som invaderande, överväldigande.
• Ofta försvagade fysiska symtom som migrän, smärta eller metaboliska problem.
• Symtom som är oregelbundna, förvirrande och förvirrade.

TRAUMA som sorteras under HÖGINTENSIV
(GHIA Global High Intensity Activation)

Fostertrauma, Födseltrauma, Tidiga barndoms trauma,
Anknytnings trauma, Elektriska stötar, blixtnedslag, operationer, nära drunkning, nära kvävning.