Söker du min hjälp? Läst detta

Tack för att du tar dig tid att läsa. För att ditt besök och samarbetet ska ska bli så smidigt som möjligt så är det fint om du kan fundera lite kring dessa tre viktiga faktorer som avgör din dagsform.

  1. kosten
  2. sömnen, återhämtning
  3. cirkulationsfrämjande övningar  

Dessa är inte bara avgörande för vår fysiska välbefinnande, utan även för vår mentala hälsa. Vad är första steget i ditt helande?

Kan du relativt enkelt berätta lite om din kost, sin sömn och din förmåga att hjälpa till att reglera cirkulationen i kroppen, så har vi en fin utgångspunkt. Allt för att du ska få en egen uppfattning om din självhushållningsnivå rent energimässigt.

Sömn, näring och cirkulation är vår grund för hälsa.
Vilka delar kämpar du med?
Vad är det du behöver hjälp med att förbättra och därmed positivt påverka hur du känner dig både fysiskt och psykiskt?

Sömnen

Det finns ett koncept som kallas ”sömnhygien” som omfattar en regelbunden, lugnande rutin i kring sömnen. Den omfattar att gå och lägga sig på ungefär samma tid varje dag i veckan, somna helst innan 22 och se till att stänga av wifi av och andra elektroniska enheter som piper och blinkar i sovrummet.

Många människor berättar att de har svårt att somna. Jag brukar rekommendera att använda en mini rayonex, praktisera meditation eller avkopplingsövningar före sänggåendet, skriva dagbok, lyssna på mjuk musik, läsa en bok, smörja in sig med en doftande olja/lotion som t ex. lavendel, använda mörkläggningsgardiner, lägga tunga trasmattor ovanpå täcket för att tynga ner, tänka tankar på tacksamhet. Också att skölja ansikte, händer och fötter med kallt/svalt vatten före sänggående.

Ayurvediska örter är toppen för att stärka och lugna nervsystemet. Fråga mig när du kommer, vad som kan passa just dig.

De som sliter med att vakna under natten och har svårt att gå och lägga sig i sängen, kan försöka med att lägga en penna och anteckningsblock på sitt nattduksbord. Där kan man kan skriva ner sina påträngande tankar. Det bidrar till att flytta tankarna utanför dig, så att du kan ta itu med dem under vakna timmar och ger dig tillåtelse att återvända till din sömn. Andningsövningar och några mjuka rörelser i sängen kan också hjälpa dig tillbaka till sömn.

När nattsömnen störs eller vi inte får nog med sömn, försvagas vi. Det leder till kan brist på fokus och minskad effektivitet. Det innebär också en lägre tröskel för stress. Att förbättra sömnvanorna kan vara det första steget i att förbättra vår mentala hälsa. Fler anpassade tips får du vid en konsultation.

2. Näring och näringsupptag

Det kan vara svårt att se vad vi behöver äta för att må bättre. Maten styr 85% av hälsan enligt Ayurveda. När vi äter det som skapar obehag i matsmältningen medför det att hela kroppen mår sämre.  Stressmage ger ofta en uppblåst känsla, gaser och orolig mage, irriterad tarm, brist på energi eller energi dippar .

Med maten så kan det vara enklast att börja utesluta mjölkprotein ur kosten. Sedan dra ner på gluten och spannmål. För att äta en så ren kost som möjlighet under en utrensningsperiod. När du sedan fått kontroll över din kost kan du vid behov lägga till produkter igen, ifall du känner att du vill göra så.

Nyckeln är att uppmärksamma din kropp. Äter du när du är hungrig? Vilka är de livsmedel som påverkar dig negativt?
Får du ont i magen varje gång du äter glass eller potatischips?
Om så är fallet, vad behöver du hjälp med att göra för att ta kroppens signaler på allvar och välja att avstå från att påföra det obehaget på din kropp upplever, igen och igen. När du inte lyssnar på dina signaler hindrar du förmågan att hantera stress och potentiellt bidrar du  till utvecklingen eller förvärringen av symtom på ångest , depression eller andra problem.

Att äta regelbundet och välja vad din kropp behöver, för att vara frisk, säkerställer att din tank är full med ”rätt” bränsle, så att du kan leva smidigare, effektivare och mer bekvämt.

Äter du när du är hungrig? Vill du lära dig att skaffa en sund hunger?

 

3. Cirkulationsfrämjade övningar

Att röra på oss, är ett sätt att känna oss kraftfulla, starka och kapabla. Det påverkar humöret. Att motionera är är ett bra sätt att använda nervös eller överdriven energi men kan också bli ett beroende som håller dig kvar i din energi. Att träna eller promenera utomhus är ett bra sätt att få frisk luft eller engagera sig med andra.

Vid alla typer av cirkulationsfrämjande övningar ligger en utmaning och medvetenheten kan hjälpa dig att kan uppleva framsteg. som går på djupet. Du måste inte prestera i form av minuter och sekunder, utan kan välja att känna mer av dig själv, din andning och vad just du kan hitta för tempo som ger precis lagom med känsla av prestation.  Att själv hitta sin gräns för var hjälplösheten släpper och samtidigt inte pressa så hårt att viljan att kämpa inte tar över livet är en stor seger i sig. Gör något, gärna något personlight som är anpassat för just dina dagsbehov. Något som ger dig möjligheten att uppleva en personlig framgång och triumf, varje gång du gör detta.

Övning är nyckeln till att bygga förtroende, uppnå klarhet och bekämpa stress.

Hur allting hänger ihop

Sömn, näring och motion är sammankopplade. Vi sover bättre när vi rör på oss lagom. Vi mår bättre när vi slutar hälla i oss koffein och missbruka nikotin, alkohol, teve, internet eller socker.  Vi tränar mer effektivt när vi har fått god återhämtning och sjysst mat, som är bränslet i våra kroppar. Det sunda behövs för att fungera bra. Vi har förutsättningar att göra hälsosamma matval när vi inte längre stressar. Och att känna impulsen till att må bättre kommer av att aktivera oss väl inne i lugn och ro systemet.

När vi börjar få dessa tre saker i kontroll, kan både våra fysiska och mentala tillstånd börja förbättra, eller åtminstone har vi grunden att bygga processen att läka oss själva på en djupare nivå.

Det går inte att ändra allt på en gång. Ett steg i taget. Se på vad du behöver hjälp med och därmed din medvetenhet kring kraften du har inom dig.

10 tips för att DU ska må bättre NU

Jag vill dela några tips på sånt som varit värdefullt för mig. Det vi ofta läser och hör om, är punkterna 4-10. Det som sällan nämns är punkterna 1-3. Enligt mig så ligger nyckeln till långvarig förändring i att se på dessa mönster och reflexer, vad som hindrar oss från att fungera här och nu.

Vill du veta mer, ta kontakt för att boka en tid: lycka@psoas.se

  1. Vara här – för mig innebär det att känna gravitation, att kunna röra kroppen i alla riktningar och samtidig känna balansen och ha förmåga att orientera mig i rummet, i nuet.
    Vad får mig att inte vara här?
    Det fattas inre trygghet, förmåga att ta och ge i blick och hjärta, motståndskraft, tålighet mot de svårare erfarenheterna i livet.
    Det fattas strategier för att också orka leva med det sårbara, förmågan att böja utan att knäckas, resilience.
  2. Var autentisk –  för mig innebär stresshantering att se på djupet, för att få vara mindre styrd av icke viljestyrda stressmönster (moro, fäkta, fly eller frys.) och primitiva reflexer. De aktiva spädbarnsreflexerna kommer tillbaka hos vuxna med stress och behöver omvandlas till fria, koordinerade och balanserade rörelser.Utan omvandling hindras vi inte bara i kroppens rörelser och balans utan även känslomässigt och mentalt genom bristande tillgång till hjärnans överordnade funktioner, d v s vi fortsätts styras av stress.Mororeflexen är föregångaren till fly/fäkta och ligger hos de flesta utmattade kvar som en rest. Det påverkar andning, adrenalin, cortisol och blodtryck.
    Om moron stimuleras ofta, genom retning av de olika sinnena (ljud, ljus, beröring, lägesförändring, lukt, smak) innebär det en belastning på binjurarna på grund av adrenalinutsöndringen som i sin tur försvagar immunsystemet och orsakar utmattning, infektioner och allergi. Blodsockernivån påverkas också.  Energi/humörsvängningar framkallas. Pupillen kan inte reagera som den skall, vilket gör att den kan vara svårt att läsa svart text på vitt papper. Åksjuka och fobier är vanliga. Moron har en totaleffekt, som få vet om.
  3. Lev i dina sunda gränser – Gränssättning är något som jag behöver jobba med livet ut. Allt jag gör påverkar mig och för att kunna känna mig vaken alert, trygg och ha den energi som behövs så letar jag alltid efter övningar att utforska och ser på min egen sårbarhet, tålighet, flexibilitet, motståndskraft och återhämtningsförmåga (resilience). Här är jag. Det här är min sunda gräns, mitt lagom, i allt det jag gör.
  4. Lägg till tacksamhet – vad mer kan du vara tacksam över i dag? De små sakerna kan göra en stor betydelse.
  5. Omfamna och vårda sårbarheten –  jag är sårbar och kan utgå ifrån det. Därifrån kan jag jobba med att stärka mina sunda gränser. Om jag biter i hop och kämpar igenom, så har jag mycket svårt att bygga upp mig med trygghet som bas.
  6. Låta bli perfektionism, den erkänner inte rädsla, skam, skuld och liknande drivkrafter.  Att köra över sina egna gränser, för att lyckas bättre innebär att hoppa över sådant som ger mig möjlighet att utvecklas som människa och undvika beslut som leder dig i utmattning.
  7. Utforska känslor – att utforska känslor kan på många vis ger ett rikare liv.
    När vi är styrda av stressmönster så är det vissa känslor som driver oss och vanligtvis även oförmågan att känna efter vad som är sunt.
  8. Stärk dig mot din skam – vad kan jag göra för att förstå när jag skäms och hur jag i skam drivs av stressmönster som får mig att missa det verkliga mötet med andra?  Skam är lurig, ofta svår att uppmärksamma, den får oss att agera på ett osunt sätt, som inte bara vi lider av, utan även de vi möter. Vi kör många gånger över sårbarhet, vilja, förnuft och känslor. När fylls jag av skam? Hur agerar jag?
    Tips. Skammen kan inte hålla dig lika låst om du verkligen börjar prata om hur du kan notera var den slår till och hur den påverkar dig.
  9. Riskera att misslyckas – Vad vi än gör, med risk för att misslyckas så har vi två ben att stå på, lyckas och misslyckas. Vi kan lära från alla erfarenheter. De som inte blir så som planerat kan ger dig mer värdefull erfarenhet. Jag har många erfarenheter med mig och är tacksam för det.
  10. Ångra inget du gjort – Omvandla det till erfarenhet som kan stärka dig, på sikt. Om du går vidare utan att ångra, vem är du då nästa gång du ska göra något?

 

Skiljer du på olika typer av stress?

VARDAGSSTRESS, är den stress du upplever under dagen, när du tappar lite av ditt fokus och din kroppskänsla.
HÖGKÄNSLIGHET uppstår när hela organismen möter en nära döden upplevelse och upplever sista fasen i nervsystemets överlevnads-responser. Det gäller speciellt för foster och nyfödda barn eller bäbisar i livets tidiga skeden. I detta läge finns ingen tillgång till fight/flight eller att söka tröst för att hantera aktiveringen. Kroppens sista utväg för självförsvar är att frysa eller stänga ner och försöka spara på arkiveringen genom att lagra spänning i organen, viscera, huden, ögonen eller ryggraden.


• Intensiva och ständigt närvarande känslomässig och fysisk dysreglering
• Tendenser att vara hyper eller hypo, känslan av att vara ”på” eller ”av” sällan lagom.
• Begränsad stresstålighet
• Benägen att ”sticka ifrån” närvaro i kroppen, fokus eller känslor
• Svårigheter med anknytning och vänskap
• Energistormar, när symtom ökar dramatiskt utan synlig orsak.
• Känslan av att översköljas av intensiva känslor som upplevs outhärdliga
• Svårt att känna att egen energi lagras och känslor har utrymme inombords
• Starka psykosomatiska symtom, ofta problem från magen och andningen.
• Extrem rädsla eller skamkänsla.
• Extrem känslighet i miljöer, ljud, ljus, lukt, balans som upplevs som invaderande, överväldigande.
• Ofta försvagade fysiska symtom som migrän, smärta eller metaboliska problem.
• Symtom som är oregelbundna, förvirrande och förvirrade.

TRAUMA som sorteras under HÖGINTENSIV
(GHIA Global High Intensity Activation)

Fostertrauma, Födseltrauma, Tidiga barndoms trauma,
Anknytnings trauma, Elektriska stötar, blixtnedslag, operationer, nära drunkning, nära kvävning.

Fyra steg för traumabaserad stresshantering

Enligt Bessel van der Kolk, MD och Ruth Buczynski, PhD

Steg 1: Starta med självreglering

Dr. van der Kolk säger att grunden för alla effektiva behandlingar involverar en väg för människor att lära sig att dom kan ändra sina stressmönster.

“Temat själv-reglering behöver vara förelöpare och även en centerpunkt i traumaterapi.”

Tips: Före du läser detta, känn efter, om du på något vis känner dig upprörd.
Övning: Ta 60 andetag och fokusera på din utandning, som kan lugna din högra hjärnhalva. Att sedan gnugga några akupunkter eller göra en PACE kan också hjälpa dig att modulera din stressnivå.

Det finns sätt att reglera ditt inre system. Yoga och Qigong är exempel på detta. Temat själv-reglering behöver komma först och även vara en mittpelare i all behandling av traumatiserade människor. Det är steg 1.

Steg 2: Hjälp till att ta ett steg mot självhävdelse och självinsikt och självkänsla

Grunden är, du är inte ett offer för det som hänt dig. Du kan göra saker för att ändra dina tankar genom att ändra din föreställning om vad som upplevs som skrämmande. Genom att röra på dig, andas medvetet, trycka, gunga eller få kroppskontakt eller låta bli att få kontakt, så ändrar du ditt sätt att förhålla dig till dina inre reaktioner.

Det handlar om mer än att tolerera känslor och sensationer. Närmare bestämt, det handlar om att lära känna dig, till den grad, där du är i kontroll över ditt fysiska system. Kultivera dig själv – vetskapen om att du faktiskt kan lugna ner dig själv genom olika val.

Så steg nummer två är att förädla din förmåga att ta effektiva val som leder till konstruktiv handling. Har du känslan av att vara paralyserad, t ex. fastna framför teven, göra ingenting? Med trauma känner man sig mycket hjälplös, oförmögen att röra sig eller ta sig ur sin situation.

Prova om och om, igen, enkla sätt, olika former, av fysisk aktivitet där du kan utmana dina reaktionsmönster efter egen förmåga. Former där du lär dig att stå upp för dig själv och känner kraft i din egen kropp. Grundläggande mål, att få bekräfta att kroppen inte är en hjälplös sak eller helt styrd av ödet.

Steg 3: Hjälp att lära dig uttrycka dina inre erfarenheter

Lär dig mer om hur det är att veta det du vet och känna vad du känner.
Hitta och utveckla ett språk för dina inre sensationer, känslor och erfarenheter.

Språkets funktion knyter oss samman, låter oss kommunicera, utan språk blir vi isolerade i oss själva. Så, att lära sig kommunicera, hitta ord, för dina inre tillstånd är hjälpsamt för att nå till en förändring, en normalisering. Att acceptera och göra de inre tillstånden till en del av oss själva, och sedan vidare till en del i en gemenskap.

Step 4: Integrera sinnen genom rytm

Vi är fysiska varelser som upp till en viss nivå vill känna rytm och dansa med varandra. Vår kommunikation sker till stor del via kroppsspråk. Barn, speciellt och även vuxna (som under barndom varit utsatta för övergrepp och förnekelse), mister sin känsla av inre rytm

“Rytmisk rörelseträning i kombination med kroppsbaserad traumaterapi integrerar utforskande genom rytm och integrerar alla delar av hjärnan. En förutsättning för att inre sensationer, motorik, tal och inlärning ska fungera.”

Vad innebär det för dig att känna rytm inne i kroppen, värme, kyla, lätthet, tyngd? Hur relaterar din kropp till omgivningen, vilka reaktioner uppstår? Hur utforskar du rytm som vuxen? Vill du, tillsammans med andra, upptäcka hur den inre frusenheten och känslan av separation smälter och känslan av gemenskap öppnas?

 

Test: Symtom på Trauma

Det finns många symtom vid trauma. Läs och se vad som är vanligt förekommande för dig vid stressade eller traumatiska situationer. Vad som är en del av ditt liv. Eller vad som varit en del av din vardag.

Efter du läst listan så kanske du får en annan syn på trauma och hur vanligt det är att vi har det i våra liv. Du fundera på om det är ett svagt eller starkt symtom.

Hur många punkter är med och styr ditt liv?
Gradera gärna varje fråga från 0-5.

  • Känsla av hjälplöshet/kraftlöshet
  • Brist på fokus eller koncentration
  • Minnesluckor, speciellt i förhållande till traumatisk händelse
  • Desorientering  -förvirring i relation till tid, utrymme och riktning
  • Drar till dig olyckor
  • Känsla av att vara utom kontroll i ditt eget liv
  • Känsla av att vara frysen, paralyserad, immobil
  • Återkommande mardrömmar
  • Påträngande minnesbilder från tidigare trauma
  • Flashbacks som om du var där, i vad som hände
  • Störd sömn: Insomnia eller försovningar
  • Letargi, utmattning, kronisk trötthet
  • Mardrömmar eller abrupt uppvaknande med intensiv rädsla
  • Extrema humlörsvängningar
  • Ursinniga eller ilskna utbrott
  • Extrem försiktighet
  • Rädsla för att vara bevakad eller förföljd
  • Skvättig, lätt att trigga i mororeflexen
  • Känslan av överväldigande
  • Känslan av att vara besegrad, otillräcklig och sakna alternativ
  • Känslan av förvirring eller fragmentering
  • För mycket energi – hyper aktivitet
  • Impuls att fly undan och fantisera om att komma undan
  • Kan inte känna kroppstyngd, känslan ligger utanför dig
  • Känsla av fysisk tyngd, blytung
  • Tappar eller glömmer saker t ex nycklar, glasögon
  • Känsla av att vara frånvarande, frånkopplad, inte här och nu
  • Problem att hålla och passa tider
  • Snubblar och slår i möbler och saker
  • Undvikande av triggers eller något som assocoieras med traumat
  • Panik attacker
  • Oros känslor
  • Illamående eller kräkningar
  • Skamkänslor
  • Själv dömande eller skyllande
  • Elektrisk eller överladdad känsla i kroppen
  • Manisk granskning eller återberättande av traumat
  • Stört ät-mönster, äter för mycket eller för lite
  • Lättstörd
  • Hypervaksamhet eller känsla av att vara på vakt
  • Kan inte tackla normal stress
  • Isolerar dig från andra människor
  • Sammandragen, känsla av att ha stängt av
  • Misstro
  • Liten eller ingen kännedom om valmöjligheter
  • Ointresserad av livet
  • Generaliserad rädsla eller ilska
  • Överdrivet oroande
  • Trasiga förhållanden
  • Alienering, känslan av att igen förstår
  • Anknytning med andra genom sitt trauma
  • Plötslig rädsla utan uppenbar anledning
  • Orädd i farliga situationer
  • Okontrollerat humör
  • Önskan om att skada sig själv eller andra
  • Tappar sexuellt intresse
  • Yrsel
  • Tron om att andra kontrollera dina tankar
  • Rädsla för att vara själv
  • Rädsla för att vara med andra
  • Lätt för att gråta
  • Oförmåga att gråta
  • Rädsla för att lämna hemmet eller familjära omgivningar
  • Beter sig som om allt är bra
  • Ingen framtidsutsikt
  • Utan kreativitet
  • Depression
  • Skakig
  • Apatisk, ingen livsenergi
  • Känsla av att vara död eller avdomnad
  • Svårt att starta nya projekt
  • Svårt att avsluta startade projekt
  • Hypersensitivt mot ljud och ljus
  • Lätt att känna dig sårad
  • Lätt irriterad, överreagerar vid vanliga situationer
  • Tvångsupprepande och kontroll av allt du gör
  • Utagerande, kastar/skriker/fäktar/slår
  • Allt verkar betungande eller skrämmande
  • Känner dig svag i kroppen och kollapsad i lederna
  • Känslan av fruktan, att något hemskt ska hända
  • Orolig, svårt att varva ner och slappna av
  • Hjärtat bultar, snabbt eller oregelbundet
  • Har helt glömt bitar av den traumatiska erfarenheten
  • Svårigheter att  kontakta eller vara i kontakt med andra
  • Svårt att fatta beslut
  • Skuld, ånger, skam
  • Bedövande eller dämpning av egna känslor eller förnimmelser
  • Ont eller problem med magen, oroligheter, knutar, illamående
  • Känslor av otillräcklighet, värdelöshet
  • Känsla av att ditt liv fortfarande är under hot
  • Irriterad blåsa, frekvent urinering
  • Temperatur förändringar – kyla eller värme
  • Associationer på ljud i omgivningen
  • Känner dig kränkt eller otrygg
  • Emotionella översvämningar, oförmögen att kontrollera känslorna
  • Stigande känsla av brådska
  • Maniskt tänkande på den traumatiska erfarenhet
  • Känslan av ökat hot sitter kvar sedan den traumatiska erfarenhetern

 

TRAUMA & YOGA

Ordet trauma kan vara avskräckande för många

Själva ordet betyder att vi har lagrad stress i kroppen. Du har kanske redan läst om Traumainformed yoga eller Trauma- sensitive yoga som ofta nämns i USA. Det är svårt att hitta ett svenskt ord på detta som inte känns allt för avskräckande. Det här är iallafall mitt försök på att nå ut med hur yogan kan bli tryggare för personer med lagrad stress i kroppen.

Det finns i oss och runt oss

Det finns många olika typer av lagrad stress, från yttre omständigheter till inre sjukdomstillstånd. Det kan vara stress ifrån omgivning och miljö, så väl som från människor i vår närhet eller ärftligt. Alla upplever förr eller senare trauma i livet. Några lever med aktiva stressmönster livet ut och andra kommer igenom sina utmaningar, stärkta av erfarenheten. Det alla som påverkas av trauma har gemensamt är att kroppskänslan och gränssättningen inte fungerar normalt.

Respektera det icke viljestyrda

Att veta mer om trauma gör att yogaövning och även undervisning får en annan ton och intention. Från att vilja väl, så kan vi tillrättalägga kommunikationen/tankarna baserade på det som kan ge mer trygghet, för att komma i kontakt med de delar av sig själv som idag är utom räckhåll.

Det finns många olika typer av trauma. Det här är för dig som upplever överkänslighet och utmattning. Global High Intensity Activation (GHIA) förekommer vi tidiga trauman, hög feber, syrebrist eller anestesi.  Det bidrar till en överkänslighet. Ja, du läste rätt. Överkänslighet ses som ett trauma, inte en personlighet. Det finns också angrepp man inte kunnat undfly.  (Inescapable attack). Den är när vi är med om något som vi inte själva kan kontrollera eller komma oss ur, som gör kroppen känslig och i beredskap på nästa allt som sker utanför oss.

Vad som är viktigt att veta är att vid den här typen av trauma är att alla är väldigt känsliga för stimulans och intryck. Överkänsliga. Här behöver alla förändringar ske med små, små steg -hand i hand med trygghet och i takt med närvarande kroppskänsla.

God intention kan ha motsatt syfte med trauma i bagaget

Praktiskt exempel – En person som är känslig för ljud kan aldrig läka sina trauma genom att delta på gong- session, fram till att de mönster och reflexer som är aktiva integreras. Ljudet blir ett hot som re-traumatiser nervsystemet. Många känsliga märker inte gränsöverskridningen, på grund av intensiteten. Det lugn som uppstår är en stressreflex som heter fruktanparalys eller frys, så att oro/irritation övergår till ett avstängdhet som kan misstas för att vara ett harmoniskt tillstånd. Skillnaden är att i detta fall så är kroppen satt på undantagsläge gällande andning, hjärtrytm, cirkulation till armar och ben samt metabolism.

Praktiskt exempel – Vid trauma är det extra svårt att be om hjälp. Allt är ”bra” eller ”ok” eftersom det inte är helt katastrofalt. Vi vet vad vi har och det är acceptabelt. Vi vet sällan vad vi får, eftersom perspektiven och förbättringspotentialen fattas vid trauma och då kan det sällan göras bättre. Att ge alternativ, sök från ”bra” eller ”ok” till  ”ännu bättre” är en förutsättning för att lära sig känna mer av det som ökar tryggheten. Rörelserna och positionerna kan med hjälp av gemensamma eller individuella resurser frisättas från känslor och minnen eller bestämda åsikter kopplade till tidigare erfarenheter som tagit över och vilseleder.

Praktiskt exempel – En person med aktiverad fight/flight har inte tillgång till sin lugn och ro känsla. Att säga ”slappna av” som om stressmönstret kan styras av viljan, är provocerande eftersom stressmönstret fortfarande är aktivt och behöver praktisk vägledning för att förlösas.

Praktiskt exempel -Att låta en person med lagrade minnen, smärta och stelhet ligga i långa stretchar kanske är ”bra”, i brist på alternativ som är ”bättre”. Att möta smärta med smärta eller stelhet är otrevligt för en person som lever med trauma, -som förresten betyder sår på latin. Här stångar stressmönster mot viljan i frånvaro av grundläggande kunskap om trygghet, gränssättning och resurser för att känna de läkande krafterna i yogan.

Praktiskt exempel – En person med trauma som inte känner sina gränser, känner inte mer för att någon säger ”känn dina gränser”.  Men upplevelsen kan skifta beroende på tid, hastighet, rytm, resurser, utrymme och trygghetskänsla.

Praktiskt exempel – Att göra något i egen takt, kan vara svårt när taktkänslan fattas. Att göra något i takt med ett styrt ”djupt” andetag kan också re-traumatisera på grund av dess överväldigande effekter när gränssättningen är svag och tryggheten är låg.

Sätt att förstå dig själv och att göra yogan tryggare

Trygghet traumakänslighet ger grundläggande färdigheter för en trygghet i yogan baserad på kunskap om vad trauma är och innebär.  Det här är för dig som vill veta annat än muskler och bindväv, positioner och stretching.
Det handlar om hur du kan uttrycka eller använda dig av yoga som ett sätt trolla fram det trevliga, positiva och sköna – för de andra aspekterna kommer naturligt nog att dyka upp ändå. Målet är att bli medveten om att det finns möjlighet att tillrättalägga stressenergins uttryck.

Traumahealing utan hokos pokus

Här får du lära mer om nervsystemets reaktionsmönster i praktiskt uttryck, vilka faktorer som behövs för att kroppen ska läka sin stress. Upptäcka mer om vakenhet utan oro och förankring i socialt engagemang. Se på på vikten av resurser för att undgå re-traumatisering på grund av obehag/smärta/ljud/ljus/beröring/ansträngning.

Dessutom fina tips på hur du tolkar stress och uttryck. Det är en sak att observera, men hur ska du kunna möta stress-energier och anpassa talet/tankarna/handlingen. Här lär du sätt att guida och bidra med mer trygghet i ditt sätt att vara genom spännande övningar för socialt engagemang, gränssättning och nervsystemets aktivering.

Min bakgrund

Jag har själv övat yoga dagligen i dryga femton år och jobbat som yogalärare, före jag vidareutbildade mig i Rytmisk rörelseträning och Somatic Experiencing, som är traumaterapi baserat på ”bottom up” principen med kroppen som fokus. Genom rörelse och upplevelse stärks kroppskänslan så att de andra delarna av helheten kan balanseras och integreras med vägledning. 

Min historia är ovanlig. Men om vi ser den ur ett traumaperspektiv så är den helt naturlig. Att leva med komplext trauma förändrar. Yogan har varit min väg att långsiktigt få en fungerande kropp i vuxen ålder. Jag ser fördelarna med att skynda långsamt. Jag hade inga fördelar när jag började. Min väg hade kunnat vara både tryggare och trevligare ifall jag haft mer kunskap, tidigare.

Under åren har jag lärt mig att stretching och andningsövningar inte alltid är det bästa utan en kunskap om gränssättning och stressmönster. Det är ofta re-traumatiserande. Det har fått mig att söka mer och djupare efter det icke viljestyrda. Det finns många aspekter i yoga som fungerar läkande eller nedbrytande, helt beroende på vilken kunskap och erfarenhet vi själva har och använder oss av under övningen.

Kursens innehåll

Undervisningen är praktisk och enkel att följa.  Lekfull. Genom kursen får du möjlighet att bekanta dig med sätt att observera, kommunicera, stärka trygghet i rummet, på yogamattan och i kroppen. Du kommer att få lära dig hur du kan prata till olika delar av hjärnan och vad som stärker det sociala engagemanget hos individen och i gruppen.

Fyra fredagar på Söder – Datum: 7,14,21,28
Korta kl. 14-15 eller Långa 16-17.30

Helgkurs i Solna  6-7 maj

Konsten att läka trauma

jag bjuder på trygghet, så att du känner dig trygg.

Att vara en resurs under traumaarbete innebär att ge full närvaro och uppmärksamhet. Den jag möter har behov att bli sedd, hörd och att få vara precis som denne är.  Så till en början, handlar det om att jag bjuder på min trygghet i rummet. Att ge dig alternativ, för att så skapa en social kontakt. Något som kan vara jätte jobbigt, när den typen av kontakt inte etablerats i livets tidigare skede. Här behöver du hjälp att bli mött på ett sätt som känns ok eller mer än ok, för dig. 

När du lärt dig vad som är dina resurser kan du skapa ett rum du trivs bättre i. Sedan bär det av på äventyr. Du ska kunna känna att du har utrymme och trygghet. Jag är ett stöd och en kartläsare, för att se på vilka delar som på fattas livskartan. Med nyvunnen trygghet erbjuds du att med nyfikenhet och olika övningar sätta ord på sensationer, beskriva upplevelser, känna kroppens rörelser och hitta ett sammanhang.

nervsystemet och trauma

I trauma tappar du kontakten med dig själv, på olika vis. Det sker gradvis och kan därför vara svårt att känna. Att tappa kontakten med sig själv kallas för dissociation. Du kan vara dissocierad känslomässigt, fysiskt eller mentalt. Men också i kombinationer. När nervsystemet kan börja reglera, så att du inte längre sitter fast i ett mönster, bildas nya banor och spänningsmönster släpper sina grepp. Det kan beskrivas som en frihetskänsla genom andning och närvaro, som också ger plats för klarhet i sinnet och ökad kroppskänsla.

Tappar kontakten, gör du varje gång du går utanför ditt individuella toleransfönster, för hur mycket stress som kan hanteras. Då tappar du delar av din intelligens, som sitter i främre delen av hjärnan. Stress drivs av primitiva mönster som inte styrs av viljan och är kopplade till lägre, mindre utvecklade delar av hjärnan. Stressmönstrens huvudsakligen drivkrafter är: irritation, oro eller hjälplöshet.

Detta sker även om vi gör något som vi gillar mest av allt, till exempel tränar.  Du har väl nån gång ”sprungit som ett tok” eller fått ”yogahjärna” efter avslutad yoga och glömt kvar något av dina saker i omklädningsrummet. Mönstren finns hos alla. De ska ska ta över i krislägen, för vår överlevnads skull. Men när faran är över, så ska nervsystemet komma tillbaka till en normal reglering. Ingen ska fortsätta vara driven av krafter som ligger utanför vår viljemässiga kontroll. För vem vill känna sig irriterad, rädd eller dum inför sig själv och andra, mest hela tiden? Det är där skon klämmer, för många i dag.

snabba svängningar

Nervsystemet är för många så aktiverat, på grund av alla intryck och brist på regleringsmöjligheter, att det tar år med fokuserad träning att komma ner till en normalnivå. Med en hög stressaktivering pendlar du väldigt snabbt mellan ”på” eller ”av”. Och det gör dig känslig för nya intryck, eftersom det påverkar humöret. Sömnen blir lidande. Matsmältningen lika så. Att lägga sig ner och vila betyder inte att du vilar. Det är oro/panik eller att hjälplöshet som råder även där.  

tål mer stress

För att bygga ett större toleransfönster, så att du tål mer av stressens svängningar och slipper känna lika mycket av på/av effekten, så funkar yoga och annan kroppsbaserad övning fint. Där finns utrymme för att lära sig känna ifall drivkraften är irritation eller oro eller ifall du tappar känslan för vad du gör. När du känner att du tappar valmöjligheten, så är du fast i din stress. För att komma längre, kan du behöva ser mer på traumahantering. Trauma är något alla möter i livet. Frågan är bara om du är mogen för att se på dessa hinder och låta din personlighet växa eller om du ska stanna kvar i den tillvaron som du känner till, även om du kunde må bättre.

Vi kan utforska dessa stressmönster med nyfikenhet. Tillsammans. Om du vill lära dig uppleva sund aggression, en vakenhet eller rätt och slätt ren kärlek, istället för utmattning och hjälplöshet.

Många av oss har från födsel och tidig barndom inte haft resurser att bygga ett starkt toleransfönster och är betydligt känsligare, än folk flest. Det gäller kanske speciellt de som har en stark längtan och dragning till yogan? Så var det i mitt fall.

5

 

Hon behövde en hjälte och blev den, men en så dag upptäckte hon att något fattades

Har du funderat, vad det är som gör att du hellre göra alla saker själv, istället för att be om hjälp? Även om det betyder att din hälsa faktiskt sliter ont.

Själv så har jag haft svårt att se. Jag har faktiskt gjort det mesta själv, utan att reflekterat så mycket över det. Människor med lagrad stress gör ofta så.

Hur är det i din egen hjälteroll, när du fixat allt själv och märker att kraften är slut eller ersatts av förtvivlan eller tomhet? Jag gjorde allt själv men kände ändå inte att det jag gjorde närde mig på något sätt.

Det är också vanligt att fixa allt själv, bara för att det är svårt att riktigt lita på andra. Tillit och trygghet är något som kanske aldrig fick utvecklas fullt ut  barndomen och sedan behöver återetableras i vuxen ålder.  Jag tror inte att det är möjligt att tillåta andra att finnas där, för dig, om du själv inte är förankrad i en trygg kroppskänsla.

Utan att märka

Livet rullar på av bara farten och då är det lätt att bli fartblind!  Få drömmer om att dagarna ska fyllas av ensamhet och förtvivlan. Det kan finnas en helt naturlig grund, till att du en vacker dag kommer dit. Du och din ensamhet och din förtvivlan, som tre musketörer. Hjärnan funkar nämligen så, att vi övervärderar vår förmåga att ta oss an hot och undervärderar våra egna resurser, både inuti och utanför, allt för att säkra vår överlevnad.

Min egen roll i mitt eget liv

Men om vi nu inser att överlevnad inte längre är vad vi strävar efter i livet, utan det är en tillvaro med kontroll på hälsan och trygghet i gemenskap… Så kanske motivationen till att lära sig mer stiger?  Vad gör jag, för mig själv, för att känslan av egen trygghet och tilltro håller mig varm inifrån och ut?

Mina erfarenheter säger mig att det finns stunder då otrygghet infinner sig. Och vad kan då vara bättre än att försöka kontrollera vardagen? Jo, lära sig vad är det som ger dig trygghet och hur fyller du på med mer… trygghet.

Min stress styr mitt liv

Stress lagrad i kroppen kan ställa till det, speciellt för den som tror vi viljemässigt kan styra hur vi mår och reagerar i vardagen.
Den som famlar i ovisshet, i hur vi kan stärka oss själva inifrån, kan till en början behöva en yttre resurs som kan hjälpa till att bena ut reaktionerna och visa övningar som ger en ökad tillgång till egna inre resurser.

Det är genom att lära mig mer om mina stressmönster, som skapar reaktionerna i kroppen och sätt att bryta dessa mönster inifrån, som jag kan vara min egen trygga hjälte, en resurs för mig själv och andra.
Det är för mig avgörande lära mig bygga resurser, centrera och stabilisera för att kunna leva med tillit och trygghet. Dessa byggstenar är till för att expandera mitt tolerans-fönster, så att jag kan klara den stress som jag dagligen utsätts för och för att behålla min välförtjänta inre trygghet. Med trygghet och kroppskänsla kan jag så smått börja stabilisera mitt fokus.

Vad är en resurs?

Yttre resurser kan vara naturen, djur och vänner. En person som vid rätt tillfälle bara är där, lyssnar, agerar eller fungerar som en förebild. Det kan också vara minnen av personer eller händelser som betytt mycket tidigare i livet. För mig har kroppskänsla varit avgörande för att känna mig levande.

Hur bygger du en resurs inom dig?

Att bygga sin egen trygghet handlar för många om att hitta till kroppskänslan och förmågan att känna förankring och närvaro i kroppen, känslan och tanken. Ett fint sätt att uppnå kroppskänsla när toleransen är låg är Bioresonans vid utmattning och Traumahealing.

Tips:

  • Stärk dina dagliga rutiner. (det finns många inlägg här om sunda dagliga rutiner)
  • Skriv ner allt det du har som ger dig en trygg rutin.
  • Starta med en daglig övning, rörelser och meditation, promenad eller annat som anpassas din dagsform men finns med dig varje dag.
  • Lär dig mer om hur du stärker och reparerar din gränssättning, så att du känner nyanser och kan ta sunda val, istället för att styras av dina stressreaktioner.
    Psoas är de muskler som ger oss trygghet, intuition och en sund hållning. Det finns många anledningar till att se mer på vad du kan göra för att förstärka kroppskänslan så att du kan vara din egen trygga hjälte och samtidigt bygga sunda relationer till omgivningen.
ayurvedisktvandrarhem (1)