Söker du min hjälp? Läst detta

Tack för att du tar dig tid att läsa. För att ditt besök och samarbetet ska ska bli så smidigt som möjligt så är det fint om du kan fundera lite kring dessa tre viktiga faktorer som avgör din dagsform.

  1. kosten
  2. sömnen, återhämtning
  3. cirkulationsfrämjande övningar  

Dessa är inte bara avgörande för vår fysiska välbefinnande, utan även för vår mentala hälsa. Vad är första steget i ditt helande?

Kan du relativt enkelt berätta lite om din kost, sin sömn och din förmåga att hjälpa till att reglera cirkulationen i kroppen, så har vi en fin utgångspunkt. Allt för att du ska få en egen uppfattning om din självhushållningsnivå rent energimässigt.

Sömn, näring och cirkulation är vår grund för hälsa.
Vilka delar kämpar du med?
Vad är det du behöver hjälp med att förbättra och därmed positivt påverka hur du känner dig både fysiskt och psykiskt?

Sömnen

Det finns ett koncept som kallas ”sömnhygien” som omfattar en regelbunden, lugnande rutin i kring sömnen. Den omfattar att gå och lägga sig på ungefär samma tid varje dag i veckan, somna helst innan 22 och se till att stänga av wifi av och andra elektroniska enheter som piper och blinkar i sovrummet.

Många människor berättar att de har svårt att somna. Jag brukar rekommendera att använda en mini rayonex, praktisera meditation eller avkopplingsövningar före sänggåendet, skriva dagbok, lyssna på mjuk musik, läsa en bok, smörja in sig med en doftande olja/lotion som t ex. lavendel, använda mörkläggningsgardiner, lägga tunga trasmattor ovanpå täcket för att tynga ner, tänka tankar på tacksamhet. Också att skölja ansikte, händer och fötter med kallt/svalt vatten före sänggående.

Ayurvediska örter är toppen för att stärka och lugna nervsystemet. Fråga mig när du kommer, vad som kan passa just dig.

De som sliter med att vakna under natten och har svårt att gå och lägga sig i sängen, kan försöka med att lägga en penna och anteckningsblock på sitt nattduksbord. Där kan man kan skriva ner sina påträngande tankar. Det bidrar till att flytta tankarna utanför dig, så att du kan ta itu med dem under vakna timmar och ger dig tillåtelse att återvända till din sömn. Andningsövningar och några mjuka rörelser i sängen kan också hjälpa dig tillbaka till sömn.

När nattsömnen störs eller vi inte får nog med sömn, försvagas vi. Det leder till kan brist på fokus och minskad effektivitet. Det innebär också en lägre tröskel för stress. Att förbättra sömnvanorna kan vara det första steget i att förbättra vår mentala hälsa. Fler anpassade tips får du vid en konsultation.

2. Näring och näringsupptag

Det kan vara svårt att se vad vi behöver äta för att må bättre. Maten styr 85% av hälsan enligt Ayurveda. När vi äter det som skapar obehag i matsmältningen medför det att hela kroppen mår sämre.  Stressmage ger ofta en uppblåst känsla, gaser och orolig mage, irriterad tarm, brist på energi eller energi dippar .

Med maten så kan det vara enklast att börja utesluta mjölkprotein ur kosten. Sedan dra ner på gluten och spannmål. För att äta en så ren kost som möjlighet under en utrensningsperiod. När du sedan fått kontroll över din kost kan du vid behov lägga till produkter igen, ifall du känner att du vill göra så.

Nyckeln är att uppmärksamma din kropp. Äter du när du är hungrig? Vilka är de livsmedel som påverkar dig negativt?
Får du ont i magen varje gång du äter glass eller potatischips?
Om så är fallet, vad behöver du hjälp med att göra för att ta kroppens signaler på allvar och välja att avstå från att påföra det obehaget på din kropp upplever, igen och igen. När du inte lyssnar på dina signaler hindrar du förmågan att hantera stress och potentiellt bidrar du  till utvecklingen eller förvärringen av symtom på ångest , depression eller andra problem.

Att äta regelbundet och välja vad din kropp behöver, för att vara frisk, säkerställer att din tank är full med ”rätt” bränsle, så att du kan leva smidigare, effektivare och mer bekvämt.

Äter du när du är hungrig? Vill du lära dig att skaffa en sund hunger?

 

3. Cirkulationsfrämjade övningar

Att röra på oss, är ett sätt att känna oss kraftfulla, starka och kapabla. Det påverkar humöret. Att motionera är är ett bra sätt att använda nervös eller överdriven energi men kan också bli ett beroende som håller dig kvar i din energi. Att träna eller promenera utomhus är ett bra sätt att få frisk luft eller engagera sig med andra.

Vid alla typer av cirkulationsfrämjande övningar ligger en utmaning och medvetenheten kan hjälpa dig att kan uppleva framsteg. som går på djupet. Du måste inte prestera i form av minuter och sekunder, utan kan välja att känna mer av dig själv, din andning och vad just du kan hitta för tempo som ger precis lagom med känsla av prestation.  Att själv hitta sin gräns för var hjälplösheten släpper och samtidigt inte pressa så hårt att viljan att kämpa inte tar över livet är en stor seger i sig. Gör något, gärna något personlight som är anpassat för just dina dagsbehov. Något som ger dig möjligheten att uppleva en personlig framgång och triumf, varje gång du gör detta.

Övning är nyckeln till att bygga förtroende, uppnå klarhet och bekämpa stress.

Hur allting hänger ihop

Sömn, näring och motion är sammankopplade. Vi sover bättre när vi rör på oss lagom. Vi mår bättre när vi slutar hälla i oss koffein och missbruka nikotin, alkohol, teve, internet eller socker.  Vi tränar mer effektivt när vi har fått god återhämtning och sjysst mat, som är bränslet i våra kroppar. Det sunda behövs för att fungera bra. Vi har förutsättningar att göra hälsosamma matval när vi inte längre stressar. Och att känna impulsen till att må bättre kommer av att aktivera oss väl inne i lugn och ro systemet.

När vi börjar få dessa tre saker i kontroll, kan både våra fysiska och mentala tillstånd börja förbättra, eller åtminstone har vi grunden att bygga processen att läka oss själva på en djupare nivå.

Det går inte att ändra allt på en gång. Ett steg i taget. Se på vad du behöver hjälp med och därmed din medvetenhet kring kraften du har inom dig.

Test: Symtom på Trauma

Det finns många symtom vid trauma. Läs och se vad som är vanligt förekommande för dig vid stressade eller traumatiska situationer. Vad som är en del av ditt liv. Eller vad som varit en del av din vardag.

Efter du läst listan så kanske du får en annan syn på trauma och hur vanligt det är att vi har det i våra liv. Du fundera på om det är ett svagt eller starkt symtom.

Hur många punkter är med och styr ditt liv?
Gradera gärna varje fråga från 0-5.

  • Känsla av hjälplöshet/kraftlöshet
  • Brist på fokus eller koncentration
  • Minnesluckor, speciellt i förhållande till traumatisk händelse
  • Desorientering  -förvirring i relation till tid, utrymme och riktning
  • Drar till dig olyckor
  • Känsla av att vara utom kontroll i ditt eget liv
  • Känsla av att vara frysen, paralyserad, immobil
  • Återkommande mardrömmar
  • Påträngande minnesbilder från tidigare trauma
  • Flashbacks som om du var där, i vad som hände
  • Störd sömn: Insomnia eller försovningar
  • Letargi, utmattning, kronisk trötthet
  • Mardrömmar eller abrupt uppvaknande med intensiv rädsla
  • Extrema humlörsvängningar
  • Ursinniga eller ilskna utbrott
  • Extrem försiktighet
  • Rädsla för att vara bevakad eller förföljd
  • Skvättig, lätt att trigga i mororeflexen
  • Känslan av överväldigande
  • Känslan av att vara besegrad, otillräcklig och sakna alternativ
  • Känslan av förvirring eller fragmentering
  • För mycket energi – hyper aktivitet
  • Impuls att fly undan och fantisera om att komma undan
  • Kan inte känna kroppstyngd, känslan ligger utanför dig
  • Känsla av fysisk tyngd, blytung
  • Tappar eller glömmer saker t ex nycklar, glasögon
  • Känsla av att vara frånvarande, frånkopplad, inte här och nu
  • Problem att hålla och passa tider
  • Snubblar och slår i möbler och saker
  • Undvikande av triggers eller något som assocoieras med traumat
  • Panik attacker
  • Oros känslor
  • Illamående eller kräkningar
  • Skamkänslor
  • Själv dömande eller skyllande
  • Elektrisk eller överladdad känsla i kroppen
  • Manisk granskning eller återberättande av traumat
  • Stört ät-mönster, äter för mycket eller för lite
  • Lättstörd
  • Hypervaksamhet eller känsla av att vara på vakt
  • Kan inte tackla normal stress
  • Isolerar dig från andra människor
  • Sammandragen, känsla av att ha stängt av
  • Misstro
  • Liten eller ingen kännedom om valmöjligheter
  • Ointresserad av livet
  • Generaliserad rädsla eller ilska
  • Överdrivet oroande
  • Trasiga förhållanden
  • Alienering, känslan av att igen förstår
  • Anknytning med andra genom sitt trauma
  • Plötslig rädsla utan uppenbar anledning
  • Orädd i farliga situationer
  • Okontrollerat humör
  • Önskan om att skada sig själv eller andra
  • Tappar sexuellt intresse
  • Yrsel
  • Tron om att andra kontrollera dina tankar
  • Rädsla för att vara själv
  • Rädsla för att vara med andra
  • Lätt för att gråta
  • Oförmåga att gråta
  • Rädsla för att lämna hemmet eller familjära omgivningar
  • Beter sig som om allt är bra
  • Ingen framtidsutsikt
  • Utan kreativitet
  • Depression
  • Skakig
  • Apatisk, ingen livsenergi
  • Känsla av att vara död eller avdomnad
  • Svårt att starta nya projekt
  • Svårt att avsluta startade projekt
  • Hypersensitivt mot ljud och ljus
  • Lätt att känna dig sårad
  • Lätt irriterad, överreagerar vid vanliga situationer
  • Tvångsupprepande och kontroll av allt du gör
  • Utagerande, kastar/skriker/fäktar/slår
  • Allt verkar betungande eller skrämmande
  • Känner dig svag i kroppen och kollapsad i lederna
  • Känslan av fruktan, att något hemskt ska hända
  • Orolig, svårt att varva ner och slappna av
  • Hjärtat bultar, snabbt eller oregelbundet
  • Har helt glömt bitar av den traumatiska erfarenheten
  • Svårigheter att  kontakta eller vara i kontakt med andra
  • Svårt att fatta beslut
  • Skuld, ånger, skam
  • Bedövande eller dämpning av egna känslor eller förnimmelser
  • Ont eller problem med magen, oroligheter, knutar, illamående
  • Känslor av otillräcklighet, värdelöshet
  • Känsla av att ditt liv fortfarande är under hot
  • Irriterad blåsa, frekvent urinering
  • Temperatur förändringar – kyla eller värme
  • Associationer på ljud i omgivningen
  • Känner dig kränkt eller otrygg
  • Emotionella översvämningar, oförmögen att kontrollera känslorna
  • Stigande känsla av brådska
  • Maniskt tänkande på den traumatiska erfarenhet
  • Känslan av ökat hot sitter kvar sedan den traumatiska erfarenhetern

 

Konsten att läka trauma

jag bjuder på trygghet, så att du känner dig trygg.

Att vara en resurs under traumaarbete innebär att ge full närvaro och uppmärksamhet. Den jag möter har behov att bli sedd, hörd och att få vara precis som denne är.  Så till en början, handlar det om att jag bjuder på min trygghet i rummet. Att ge dig alternativ, för att så skapa en social kontakt. Något som kan vara jätte jobbigt, när den typen av kontakt inte etablerats i livets tidigare skede. Här behöver du hjälp att bli mött på ett sätt som känns ok eller mer än ok, för dig. 

När du lärt dig vad som är dina resurser kan du skapa ett rum du trivs bättre i. Sedan bär det av på äventyr. Du ska kunna känna att du har utrymme och trygghet. Jag är ett stöd och en kartläsare, för att se på vilka delar som på fattas livskartan. Med nyvunnen trygghet erbjuds du att med nyfikenhet och olika övningar sätta ord på sensationer, beskriva upplevelser, känna kroppens rörelser och hitta ett sammanhang.

nervsystemet och trauma

I trauma tappar du kontakten med dig själv, på olika vis. Det sker gradvis och kan därför vara svårt att känna. Att tappa kontakten med sig själv kallas för dissociation. Du kan vara dissocierad känslomässigt, fysiskt eller mentalt. Men också i kombinationer. När nervsystemet kan börja reglera, så att du inte längre sitter fast i ett mönster, bildas nya banor och spänningsmönster släpper sina grepp. Det kan beskrivas som en frihetskänsla genom andning och närvaro, som också ger plats för klarhet i sinnet och ökad kroppskänsla.

Tappar kontakten, gör du varje gång du går utanför ditt individuella toleransfönster, för hur mycket stress som kan hanteras. Då tappar du delar av din intelligens, som sitter i främre delen av hjärnan. Stress drivs av primitiva mönster som inte styrs av viljan och är kopplade till lägre, mindre utvecklade delar av hjärnan. Stressmönstrens huvudsakligen drivkrafter är: irritation, oro eller hjälplöshet.

Detta sker även om vi gör något som vi gillar mest av allt, till exempel tränar.  Du har väl nån gång ”sprungit som ett tok” eller fått ”yogahjärna” efter avslutad yoga och glömt kvar något av dina saker i omklädningsrummet. Mönstren finns hos alla. De ska ska ta över i krislägen, för vår överlevnads skull. Men när faran är över, så ska nervsystemet komma tillbaka till en normal reglering. Ingen ska fortsätta vara driven av krafter som ligger utanför vår viljemässiga kontroll. För vem vill känna sig irriterad, rädd eller dum inför sig själv och andra, mest hela tiden? Det är där skon klämmer, för många i dag.

snabba svängningar

Nervsystemet är för många så aktiverat, på grund av alla intryck och brist på regleringsmöjligheter, att det tar år med fokuserad träning att komma ner till en normalnivå. Med en hög stressaktivering pendlar du väldigt snabbt mellan ”på” eller ”av”. Och det gör dig känslig för nya intryck, eftersom det påverkar humöret. Sömnen blir lidande. Matsmältningen lika så. Att lägga sig ner och vila betyder inte att du vilar. Det är oro/panik eller att hjälplöshet som råder även där.  

tål mer stress

För att bygga ett större toleransfönster, så att du tål mer av stressens svängningar och slipper känna lika mycket av på/av effekten, så funkar yoga och annan kroppsbaserad övning fint. Där finns utrymme för att lära sig känna ifall drivkraften är irritation eller oro eller ifall du tappar känslan för vad du gör. När du känner att du tappar valmöjligheten, så är du fast i din stress. För att komma längre, kan du behöva ser mer på traumahantering. Trauma är något alla möter i livet. Frågan är bara om du är mogen för att se på dessa hinder och låta din personlighet växa eller om du ska stanna kvar i den tillvaron som du känner till, även om du kunde må bättre.

Vi kan utforska dessa stressmönster med nyfikenhet. Tillsammans. Om du vill lära dig uppleva sund aggression, en vakenhet eller rätt och slätt ren kärlek, istället för utmattning och hjälplöshet.

Många av oss har från födsel och tidig barndom inte haft resurser att bygga ett starkt toleransfönster och är betydligt känsligare, än folk flest. Det gäller kanske speciellt de som har en stark längtan och dragning till yogan? Så var det i mitt fall.

5

 

Hon behövde en hjälte och blev den, men en så dag upptäckte hon att något fattades

Har du funderat, vad det är som gör att du hellre göra alla saker själv, istället för att be om hjälp? Även om det betyder att din hälsa faktiskt sliter ont.

Själv så har jag haft svårt att se. Jag har faktiskt gjort det mesta själv, utan att reflekterat så mycket över det. Människor med lagrad stress gör ofta så.

Hur är det i din egen hjälteroll, när du fixat allt själv och märker att kraften är slut eller ersatts av förtvivlan eller tomhet? Jag gjorde allt själv men kände ändå inte att det jag gjorde närde mig på något sätt.

Det är också vanligt att fixa allt själv, bara för att det är svårt att riktigt lita på andra. Tillit och trygghet är något som kanske aldrig fick utvecklas fullt ut  barndomen och sedan behöver återetableras i vuxen ålder.  Jag tror inte att det är möjligt att tillåta andra att finnas där, för dig, om du själv inte är förankrad i en trygg kroppskänsla.

Utan att märka

Livet rullar på av bara farten och då är det lätt att bli fartblind!  Få drömmer om att dagarna ska fyllas av ensamhet och förtvivlan. Det kan finnas en helt naturlig grund, till att du en vacker dag kommer dit. Du och din ensamhet och din förtvivlan, som tre musketörer. Hjärnan funkar nämligen så, att vi övervärderar vår förmåga att ta oss an hot och undervärderar våra egna resurser, både inuti och utanför, allt för att säkra vår överlevnad.

Min egen roll i mitt eget liv

Men om vi nu inser att överlevnad inte längre är vad vi strävar efter i livet, utan det är en tillvaro med kontroll på hälsan och trygghet i gemenskap… Så kanske motivationen till att lära sig mer stiger?  Vad gör jag, för mig själv, för att känslan av egen trygghet och tilltro håller mig varm inifrån och ut?

Mina erfarenheter säger mig att det finns stunder då otrygghet infinner sig. Och vad kan då vara bättre än att försöka kontrollera vardagen? Jo, lära sig vad är det som ger dig trygghet och hur fyller du på med mer… trygghet.

Min stress styr mitt liv

Stress lagrad i kroppen kan ställa till det, speciellt för den som tror vi viljemässigt kan styra hur vi mår och reagerar i vardagen.
Den som famlar i ovisshet, i hur vi kan stärka oss själva inifrån, kan till en början behöva en yttre resurs som kan hjälpa till att bena ut reaktionerna och visa övningar som ger en ökad tillgång till egna inre resurser.

Det är genom att lära mig mer om mina stressmönster, som skapar reaktionerna i kroppen och sätt att bryta dessa mönster inifrån, som jag kan vara min egen trygga hjälte, en resurs för mig själv och andra.
Det är för mig avgörande lära mig bygga resurser, centrera och stabilisera för att kunna leva med tillit och trygghet. Dessa byggstenar är till för att expandera mitt tolerans-fönster, så att jag kan klara den stress som jag dagligen utsätts för och för att behålla min välförtjänta inre trygghet. Med trygghet och kroppskänsla kan jag så smått börja stabilisera mitt fokus.

Vad är en resurs?

Yttre resurser kan vara naturen, djur och vänner. En person som vid rätt tillfälle bara är där, lyssnar, agerar eller fungerar som en förebild. Det kan också vara minnen av personer eller händelser som betytt mycket tidigare i livet. För mig har kroppskänsla varit avgörande för att känna mig levande.

Hur bygger du en resurs inom dig?

Att bygga sin egen trygghet handlar för många om att hitta till kroppskänslan och förmågan att känna förankring och närvaro i kroppen, känslan och tanken. Ett fint sätt att uppnå kroppskänsla när toleransen är låg är Bioresonans vid utmattning och Traumahealing.

Tips:

  • Stärk dina dagliga rutiner. (det finns många inlägg här om sunda dagliga rutiner)
  • Skriv ner allt det du har som ger dig en trygg rutin.
  • Starta med en daglig övning, rörelser och meditation, promenad eller annat som anpassas din dagsform men finns med dig varje dag.
  • Lär dig mer om hur du stärker och reparerar din gränssättning, så att du känner nyanser och kan ta sunda val, istället för att styras av dina stressreaktioner.
    Psoas är de muskler som ger oss trygghet, intuition och en sund hållning. Det finns många anledningar till att se mer på vad du kan göra för att förstärka kroppskänslan så att du kan vara din egen trygga hjälte och samtidigt bygga sunda relationer till omgivningen.
ayurvedisktvandrarhem (1)

9 fina tips för pigga binjurar  

Nu är det dags att fundera lite.
Hur mår dina binjurar i dag?

Det kan vara knepigt att hjälpa sig själv till kraft och livsglädje. Nyckeln för mig var att lära mer om hur jag tar hand om binjurarna, de kontrollerar mina stressnivåer och min energi.  Själv var jag så matt, att jag saknade förmågan att hjälpa mig själv. Tur att jag hittade någon som kunde stötta mig.  Nu när jag är berikade med erfarenheten, kan jag hjälpa dig.

För att öka din motståndskraft, grundläggande energi, få en bättre sömn och uthållighet så är du beroende av binjurarnas vitalitet. Binjureutmattning är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa i dag. Vanliga symtom är hormonstörningar, problem med blodsockret, sömnsvårigheter, kronisk stress, lågt immunförsvar och autoimmuna störningar.  Stressen som orsakar utmattningen kan komma från alla olika håll och variera i sitt uttryck.

NÅGRA KLOKA TIPS

1. Lär dig balansera ditt blodsocker

För att du ska orka med vardagen så se närmare på hur du håller ditt blodsocker på en jämn nivå.  När du äter blir därför lika viktigt som vad du äter.

  • Regelbundenhet
  • Äta en balanserad måltid
  • Äta frukost före 10, om så bara lite, minimera snabba kolhydrater, helst ingen frukt
  • Ät huvudmålet på dagen. Gärna en tidig lunch, istället för en sen
  • Ät middag senast klockan 6
  • Ät hälsosamma snacks

2. Salt.

Saltsuget ökar vid utmattning.  Börja dagen med ett glas saltvatten, 1/2 tsk i en stor kopp, drick varmt.

3. Undvik frukt på morgonen

Att äta frukt på morgonen får blodsockret att skjuta i höjden, helt i onödan.  Ät din ekologiska frukt på eftermiddagen istället.  Kanske funkar det bättre ifall du kompletterar din frukt med att äta några nötter efteråt.  Är du riktigt svag, så kan du behöva testa vilken frukt som funkar eller hoppa över frukt helt och hållet, i en period.

4. Mat-kombinationer

När du misstänker utmattning, kombinera dina måltider så att du får i dig fett, protein och kolhydrat.  Du kan äta så mycket du vill av ekologiska grönsaker vid alla mål under dagen. Lättsmälta proteiner är att föredra, som mungbönor i kitchary, kokt fisk, kalkon, kyckling, om du äter ägg så kan omelett vara bättre än kokt eller stekt ägg. Undvik alla svåra kombinationer så som att kombinera ägg med fisk, skaldjur eller kött. Tomat med gurka. Yoghurt med frukt.

5. Undvik den mat din kropp inte tål

Det här är en väldigt viktig punkt.  Alla jag möter äter dagligen flera saker som kroppen inte orkar, för stunden.  De flesta mat-reaktionerna frigör histamin och även inflammatoriska substanser i kroppen.  En nyckel i att läka din utmattning är att äta det du tål.  Plocka bort det som kroppen inte klarar av.  Många är känsliga mot sådant de inte tror eller upplever som belastande, så att problemen kan kulminera över en längre tid.  Kosten behöver inte begränsad för alltid, men se till att vara noggrann tills att du fått kontroll på dina stressnivåer.  Du kan boka en tid för att se på matintolerans, det lönar sig, eftersom utmattningstiden kan förkortas.

6. Anpassa din vardag, träning och yoga

När du är på väg in i utmattning, så är det en mjukare och klokare inställning som kan rädda dig.  Fokusera på att dagligen vila dina psoas, öva långsammare, träna försiktigare, gör yoga nidra, meditera, använd mantran och lägga till några väl valda återhämtande yoga positioner.  Att träna intensivt, göra stående positioner och bakåtböjningar kan föra sig djupare in i utmattningen. Ge kroppen tid och plats att andas.

Prova dessa återhämtnings positioner, för att aktivera ditt parasympatiska nervsystem och främja dina naturliga inre rytmer som styr hjärta, andning och matsmältning:

Barnet på kudde

Barnet på kudde:
Vila på ett bolster eller kuddar som är höga nog att ge stöd åt överkroppen.
Låt överarmarna hänga ner.

Ben mot vägg

Vila med benen upp mot väggen.
Lägg något mjukt under bäckenet så att du kommer upp en bit.

Axlarmotgolv

Vila på bolster eller ihoprullad matta, låt armar och axlarna vila mot golvet.  Lägg en kudde under huvudet om det behövs.

7. Hitta till din inre ro, din salighet

Tänd några ljus när du äter middag. Vila maten till lugn musik.
Gör en huvudmassage. Drick en kopp Tulsibrahmi eller Vata te. Meditera. Gör yoga nidra eller en varm Abyanga, oljemassage. Promenera i skogen, sitt en stund och upplev naturen.

8. Örter och vitaminer som kan ge dig stöd

  • Ashwaganda
  • Brahmi
  • Tulsi (holy basil)
  • Gotu kola

Att bara äta tillskott för att det anses vara bra kan ses som att meta utan mask på kroken.  Vid utmattning gäller det att effektivt vända trenden, före tröttheten blir för omfattande.  Alla örter och vitaminer passar inte alla, vid alla tillfällen.  Jag hjälper dig att kolla med hjälp av bioresonans, vad som funkar, i din kropp och var behovet ligger.

9. Återhämtning ger välbehag

Se till att du dagligen gör något som lugnar ditt nervsystem, något som bara är för dig, alena.  Något som ger dig kraften tillbaka. Hjälp dig själv före du tar hand om andra.  Gör något kroppen orkar med, som gör dig saligt lugn.  När vi kan inkludera det som lugnar nervsystemet i vardagen berikas livet med inre glädje.

  • ta ett (fot) bad, gärna med epsomsalt
  • vila på kuddar till mjuk musik
  • gå en lätt promenad i skogen
  • meditera, liggande yoga nidra
  • rulla på mjuka piggbollar
  • återhämtning med Bioresonans frekvenser

 

 

Ät så här, för att minska din utmattning

Börja dagen med en kopp varmt vatten,  där du tillsatt en nypa oraffinerat havssalt.
FRUKOST
När kortisolet rusarmellan kl. 6-8 på morgonen, så kan aptiten vara låg.  Men även om du inte känner hunger, så behöver kroppen energi.
En mindre frukost eller snack är bättre än inget, ät alltid något före klockan tio.  Om du har lågt blodsockret så är det extra dumt att skippa frukost.  Se till att äta det som är lättsmält för kroppen.
Tips:
  • 6 stycken blötlagda mandlar varje morgon
  • strössla gröten med hampafrön och krossat linfrö
  • pannkakor på mungbönor och rismjöl med lite chutney
  • gör en shake med risprotein och nötmjölk
  • brukar du äta ägg, kanske får du mer energi med en omelett istället för kokt/stekt ägg?
LUNCH
Bästa tiden är ca 11 -12.  Varm näringsrik mat.  Använd riktiga buljonger och ordentligt med grönsaker och protein.  Se till att du har en anpassad balans mellan kolhydrater, protein och fett. Stärkande kryddor:  Saffran, basilika, bockhornsklöver, gurkmeja
Te på:  Lakritsrot, Ginko, Ingefära, Brahmi, Ashvaganda.
MELLANMÅL
Ibland mellanmål vid kl.14- 15, som hjälper dig att undvika att följa med i kortisol fallet som kommer mellan kl. 15-16.
Te: Vata te
MIDDAG
Kl. 17-18  Ät lättsmält, om möjligt en mindre mängd med ett lågt stärkelse- innehåll, för att undvika att blodsockret höjs. För mig funkar det bäst med vegetarisk mat.
Te: Matsmältnings te.
Kvällsfika

En liten mängd kan hjälpa sömnen.  Anpassa efter matsmältningskapacitet och förmåga att bryta ner protein/fett/kolhydrat.
Jag gillar själv att ta en kopp Brahmi te eller Guldmjölk gjord på kokos eller mandelmjölk med en sked ghi.

Lågt blodsockervärde kan påverka sömnen
Om stressen fortgår över en längre tid, så att insulinutsöndringen blir onormal, så leder det till extremt låga blodsockervärden under natten.  Detta kan ses som mardrömmar, oro eller svettningar. För att motverka detta, så aktiveras binjurarna för att frigöra mer kortison, så att blodsockret höjs till normala nivåer.  Det ger en ännu större börda till en redan utmattad binjurefunktion, om det fortgår över tid.

Psoas, pusselbiten till din hälsa

Psoas (uttalas ”soas”) är en förkortning av muskeln: Iliopsoas.

bandhayogaPsoas1Kallas även ”höftböjare” och består av tre muskler i grupp:

  • Psoas major
  • Iliacus
  • Psoas minor

Psoas major är är gummibandet som håller samman kroppen med benen, stabiliserar rygg och bäcken och ger en jämn viktfördelning från huvud till fot.  Dessa muskler ger oss vår hållning.  Dessa muskler påverkar så mycket mer även spänsten i benet när du går och springer.

Därför ska du inte stretcha dina höftböjare

Höftböjarna aktiveras vid all form av stress och påverkar nervsystemet och hela kroppen, ut i armar och ben.  När dessa muskler är stressade så fattas full funktion.  Många säger att muskeln är svag.  Liz Koch (en av mina lärare) som jobbat med dessa muskler i över 35 år, säger att den är utmattad, en tolkning som jag också föredrar.  Vanligt är att höftböjarna  känns strama eller tighta, på grund av vår livsstil.

Bara för att musklerna är strama så betyder inte det att de ska stretchas!  En svag muskel skyddar dig genom att dra ihop sig.  När du stretchar en stram och stressad höftböjare så uppstår stress i nervsystemet, kroppen reagerar med att dra ihop den strama muskeln ännu mera.  Du blir bara stelare!  Väldigt få personer har en både stark och stram höftböjare, då är det inga problem att stretcha.

Återhämtning är melodin

Du kan se en kort demonstration på konstruktiv vila, återhämtning för höftböjarna, som ger mer kroppskänsla, smidighet och spänst.  Du kan också läsa om hur du med hjälp av de mjuka bollarna ger dina höftböjare återhämtning.

Testa gärna, men se till att ligga bekvämt med huvudet, gärna på en tunn bok, om nacken kräver det. Alla kan inte dra nytta av den här avslappningen, eftersom vissa upplever stress av att ligga på ryggen. Då finns det andra rörelser att göra.

 

Lär dig att få kroppen att andas och fungera normalt, utan onödig stress.

Psoas (major) är mer än vår stabiliserande hållningsmuskel.  Här kan du också påverka din matsmältningen och cirkulationen ner i benen. Det speciella är dess inverkan på käkleder, hals, nacke, diafragma, andning och inre organ.

Spända käkar, som gör att du gnisslar tänder, kan genom återhämtning i höftböjarna, komma till ro.

Att känna sig själv inifrån och ut, genom återhämtning och mjuka rörelser är ett skonsamt sätt att balansera kroppen.  Med lyhördhet på de muskler som ger ryggraden sin hållning, benen sin spänst och  sömnen sin återhämtande effekt så kan vi må så mycket bättre.

När du vill öka trygghetskänslan, förbättra balansen och hjälpa cirkulationen, andning och mycket mer så finns möjligheten. Det här funkar för alla, och är utan ansträngning.

Lär dig mer om psoas: PSOASEN – Vila och återhämtning. Upptäck din mittlinje. 

Läs mer om: the Almighty Psoas.

 

Orkar mer, med aktiv återhämtning

Koncentrations svårigheter och uppmärksamhets-störningar,  hänger samman med att du är trött innerst inne.  Enda sättet att stimulera hjärnan är att göra någon form av rörelse för att hålla sig uppe och vaken, eller dricka koffeinhaltig dryck för att slippa känna dina trötthetssignaler. När stressreflexerna är aktiva så blir det starka spänningar i kroppen, spänningar som inte försvinner under nattens sömn.

När funderande du senast på hur ett barn i 2 års åldern uppför sig i ett rum?

Sättet påminner om hur en människa med stark stress eller  ADHD också fungerar.  När kroppen hämmas av primitiva reflexer och stress så fungerar inte hjärnan som den borde.  Visst är det stress som gör att många i dag fungerar som om de vore kvar i barnstadiet. Det som skiljer en person med stressproblem från andra är att rörelserna som utförs inte ger något lugn till kroppen eller hjärnan.  Känslan av rytmen fattas.

Stress gör att du får svårt att:

  • känna ditt hjärtslag
  • känna din andning
  • känna fötternas kontakt med marken
  • orka med vardagen utan stimulans av kaffe, läkemedel, droger, alkohol
  • hantera flera olika sorters information och sortera intryck
  • tänka utanför ett svart/vitt tänkande
  • växla mellan tanke och känsla
  • se dig själv utifrån

ADHD och andra stressformer som ger koncentrationsbesvär är inte en del av vår personlighet utan ett stressmönster som går att reducera.

Tips för att släppa stress från en av mina lärare: Liz Koch.  Bollar (giftfri eko plast) beställer du här.

Testa mjuka rörelser för återhämtning, som förbättrar balans, koordination, inre rytm och harmoni!