Hur jag förhåller mig till livet och saker som händer mig

Det jag upplever i livet påverkar mig.  Igår blev vi påkörda av en bil på vägen hem från Coop.  Vi såg bilen komma mot oss,  det fanns inget annat att göra, än att vänta på krocken.

Även fast jag inte blev skadad, uppstod en reaktion i kroppen.  Nacken blev lite stel och käklederna spändes, diafragma kändes annorlunda. Vi började sedan frysa.

Att hjälpa kroppen ur sitt stressläge är av allra högsta betydelse för min hälsa.  Det är just vad jag valt att göra, varje dag, för att kunna må bättre.  I dag blev det lite mer, fast i en mjukare och mer försiktig form.


Går jag mot mig själv eller från mig själv?

Två sätt att se på mina erfarenheter

  1.  Vissa saker/situationer för mig närmare mig själv, ökar min närvaro och kroppskänsla.
  2. Vissa saker/situationer får mig att gradvis tappa kontakten med mig själv.

Det är för mig helt nödvändigt att hitta till återhämtning genom rörelser för att få kroppen att fungera, eftersom jag har så många olika skador och episoder med mig i livet.  Det är genom kroppen och kontakten med kroppskänslan, som jag kan återta min kraft.

Jag gillar att väcka fler lager i mitt medvetande.  Klarhet och insikt är värt så mycket.  Förr, använde jag min häst som en spegel till hur jag mådde och vad jag behövde lära mig mer om.  Det är ett sätt som kräver mycket mer resurser än vad jag har tillgång till, för att vara konstruktivt.  I dag använder jag mig av kroppskänslan som en spegling av det som händer mig, för att förstå var i hälsan jag befinner mig.


Svårt att se vad som styr mig

Det är klurigt att se att vi mister en smula av oss själva, när vi utsätts för stress.  Det sker på olika plan.

Jag märker små nyanser, att mina fötter inte har samma tyngdkänsla, att ljud i öronen uppstår, att det känns om om att jag vill krypa ihop och gömma mig inom mig själv.  

Jag har svårt att orka vara kommunikativ och social i ett sådant läge.  Jag känner inte min egen självklarhet.  Och glömmer att äta. Min matsmältning saktas ner.  Jag tappar känslan av tid.  Jag blir trött och dåsig eller lättretad.  Det är inte för att jag vill vara så, utan för att det är krafter inom mig som styr,  mina undermedvetna stressmönster.


Återhämtning och kroppskänsla

Mitt sätt att vakna och ge kroppen mer andrum sker genom att jag återkopplar till kroppskänslan.  Det är helt oviktigt för mig att försöka bry mig om minnen av vad som hänt.  Att fastna i tanken om vad som hänt, gör det hopplöst svårt att hjälpa mig själv.  Det är att återta kontroll över kroppen genom rörelse, som väcker mig. Ibland använder jag också ljudvibrationer.


Se på mitt mönster 

Allt jag gör påverkar mig, min uppfattning om omvärlden och relationen till familj, vänner,  kollegor och omvärld.

Vad är det som gör att jag upprepade gånger möter människor som bokstavligen kör över mig eller krockar med mig?

Själv vill jag säga att det beror på lagrad stress, trauma.  Så nu är det dags att granska de mönster som styr mig,  de som fortfarande håller mig kvar i ett stressmönster, där jag hindrar mig själv och min intention att vara så stark och tydlig att den omöjligt kan köras över av andra.

För dig som vill söka djupare för att släppa på det som hindrar kroppen från att läka, genom vägledd självhjälp,  rekommenderar jag Peter Levines onlinekurs.